Klimatneutralt byggande
Bygg- och anläggningsbranschen står för drygt 20% av Sveriges inhemska utsläpp och ännu mer på global nivå. Liljewall tar detta på största allvar och har länge siktat på att kunna erbjuda alla sina beställare klimatneutral arkitektur senast år 2030. Detta har resulterat i givande samarbeten som till exempel LFM30 i Skåneregionen, kunskapsåterföring från genomförda projekt och ständig utveckling av verktyg och metodik som beskrivs nedan.
Liljewall har ritat Sköndalsvillan – Sveriges första äldreboende enligt branschens tuffaste miljökrav: NollCO2 och Miljöbyggnad Guld 3.1 samt segrare i WasteBuild Zero Awards 2023. Byggnaden lyckades genom genomtänkta metoder och materialval sänka sin koldioxidpåverkan med 41% jämfört med liknande projekt.
VÄGEN MOT ETT KLIMATNEUTRALT 2023
​
Att tänka på miljön är affärskritiskt och i längden absolut nödvändigt. Samhället måste balansera resursuttag och klimatutsläpp för att kunna att leverera tjänster som är kritiska för samhällets utveckling. Utsläppen från att bygga ett hus, och driva det i 50 år, kommer ofta till hälften från tillverkning av byggnadsmaterial. Att sänka och i längden eliminera dessa utsläpp är en stor omställningsutmaning som på sikt kan bli obligatoriskt för enskilda aktörer.
​
Här presenterar vi metoder, arbetssätt och digitala verktyg som ska underlätta omställningen till att bygga helt klimatneutralt i framtiden.
​
Stadsbyggnadsskalan
Kanske har ni en obebyggd tomt, ska planera ett större bostadsområde, har en äldre fastighet eller en existerande miljö att omvandla? Oavsett behov är analysen av kontexten avgörande för projektets funktion, hållbarhet och ekonomi. För att hjälpa er i analysen av hur ni kan bidra till minskad klimatpåverkan arbetar vi i flera steg:
Inventering
För projektets klimatpåverkan är användning av befintliga byggnader och material samt bevarande av befintlig grönstruktur mycket betydelsefullt. Våra arkitekter och landskapsarkitekter inventerar befintliga miljöer för uppskattning av kollagring och återbrukspotential. I regel ger inventeringen stora mervärden vad gäller bevarande av kulturhistoria och biologisk mångfald.
Analys av klimatpåverkan på volymskisser
Vi väger in klimatpåverkan i våra volymskisser baserat på dess huvudsakliga byggdelar genom vårt egenutvecklade verktyg Klimatskissaren. Det gör det möjligt att testa olika utformningar och materialkoncept för varje byggnadsvolym och se hur stor eller liten klimatpåverkan blir.
Utvärdering av volymskisser utifrån nyckeltal
För att underlätta utvärderingen har vi utvecklat parametriska hjälpmedel under samlingsnamnet Digital toolbox. Med dem hjälper vi er utvärdera volymskisser utifrån nyckeltal såsom
BTA, parkeringsbehov, grönytefaktor, utblickar, dagsljus, soltid och vind.
FORM OCH GESTALTNING - LÖPANDE KLIMATAANALYS GENOM HELA PROCESSEN
​
När projektets enskilda byggnader ska gestaltas och planlösningar utformas kan Liljewall erbjuda mätning av klimatpåverkan direkt i BIM-modellen från skiss till färdig bygghandling. Vi kallar funktionen löpande klimatanalys och baseras på modellens materialindelning och aktuell klimatdata.
I 3D-modelleringen utvecklas byggnaden, eller flera designförslag, i realtid och klimatpåverkan i projektets alla delar kan följas och utvärderas när som helst under processen. På så sätt kan löpande klimatförbättringar av byggnadens gestaltning, geometri och konstruktion föreslås. Det blir en synergi mellan teknik, hållbarhet, process och organisation som ger förutsättningar för låg materialanvändning, energieffektivitet och därmed kostnadsbesparingar.
MATERIALVAL - FÖRSLAG PÅ UTTSLÄPPSBESPARANDE ÅTGÄRDER
​
Val av material sker parallellt med gestaltningen men blir under processens gång mer styrt av byggnadens form. Vid lämpliga tillfällen kan vi utifrån vår digitala modell pedagogiskt och i diagramform sammanställa från vilka byggdelar och material återstående utsläpp härrör. Vi kan sedan i dialog med projektdeltagare analysera resultaten och föreslå klimatbesparande åtgärder genom byte till mer klimatsnåla material och detaljlösningar. Resultatet kan också jämföras med målgränsvärden och projekt av samma typ. När energi- dagsljus- och solvärmelastberäkningar har gjorts kan vi uppskatta klimatutsläpp från driften och utifrån dessa föreslå ytterligare klimatförbättrande åtgärder.
​
Materialens livslängd påverkas starkt av vilken skötsel och underhåll som utförs. Med rätt material och livslängd på rätt plats kan förvaltningen optimeras - liksom klimatavtrycket.
KLIMATNEUTRALITET - ATT NÅ HELA VÄGEN
​
Det finns goda förutsättningar att undvika utsläpp genom gestaltning, återbruk, val av byggnadsmaterial och energieffektivitet. Men det blir alltid utsläpp kvar. Genom att tillföra växtlighet, biokol och att bygga in långlivade organiska material som trä går det att lagra och binda kol i projektet som då undanhålls från atmosfären
under en längre tid.
Om en miljö kompletteras med system för egenproducerad energi kan denna ersätta fossil energi och därmed fossila utsläpp så länge sådana genereras i energisystemet.
Investeringar i projekt utanför fastigheten som leder till en minskning eller lagring av klimatutsläpp kan enligt flera certifieringssystem räknas som kompenserande åtgärder för de utsläpp som trots minimering av klimatpåverkan genom val av material och utförande inte kunnat undvikas. Resultatet av klimatkompenserande åtgärder behöver överstiga de utsläpp som projektet genererar i form av byggnation, drift samt underhåll för att effekten ska anses tillräckligt god. Klimatkompenserande åtgärder bör inte användas istället för att minimera klimatpåverkan från det egna projektet.
Synen på klimatneutralitet kan dock skilja sig mellan olika system. På Liljewall kan vi utforma landskap och byggnader för etablering av biogena kolsänkor och lokal energiproduktion. Att plantera många träd och optimera tak för solceller är exempel på detta. Vi kan också tipsa om olika sätt att kompensera externt.
​
Vår målsättning är att alla våra projekt ska vara klimatneutrala år 2030.
