​

 

Han är Göteborgs frispråkige stadsarkitekt som ska göra Göteborg till en världsstad. En flitig föredragshållare, debattör och visionär. Han är stadsarkitekten som får liv i diskussionerna och som engagerar beslutsfattarna. Han vill ge Göteborg gott självförtroende igen och vurmar för förtätning och att människan främst ska kunna ta sig fram till fots eller på två hjul. Han är Björn Siesjö.

Solen står högt på himlen. Längst det myllrande Odinsplatsen svänger Björn upp på gatan. Han kommer, såklart, på cykel. Han knäpper av sig hjälmen, rättar till de framträdande svarta bågarna, sin mönstrade jeansjacka och kliver in hos Liljewall.  
Björn hoppade på sitt uppdrag som Göteborgs stadsarkitekt 2012. Han blev själv uppringd och tillfrågad om intresse och resten är som man brukar säga, historia. 

​

Efter tio år av frilansarbete på diverse arkitektkontor (White, Wingårdhs, Liljewall) och tio år av egenföretagande (Kanozi) så är du nu Göteborgs stadsarkitekt. Hur har du det på jobbet?

”Jag har det bra. Jag trivs och känner att jag gör nytta. I min roll driver jag stora strategiska frågor, driver debatt och jobbar mycket med kommunikation generellt. Just nu skriver jag också en arkitekturstrategi för Göteborg.”

Saknar företagslivet gör han inte han lever i nuet och gillar inte att se tillbaka. Varför göra det?

​

Politikerna bestämmer ju över de beslut som slutligen tas. Hur gör du för att nå ut, övertyga och vinna mark för dina åsikter?

”Jag har stor påverkan. Jag tillträdde i rätt tid där jag även fått mandat. Organisationen och stadens approach till stadsutveckling är piggare nu än tidigare.”

 

Vad är då din största utmaning i din roll?

“Det är att omvandla Göteborg till en mer hållbar stad. Att förtäta och skapa mer attraktiva stråk, att skapa en stad för människan till fots eller cykel. Göteborg har varit en opraktisk stad och det vill jag förändra. Men det kommer ta lite tid det ska vi vara medvetna om”. 

​

Björn menar att Göteborg lidit av dåligt självförtroende men ser positivt på det breda och mångfacetterade näringsliv som staden har att erbjuda. 

”Göteborg var innan flygets intåg en port mot väst. Det var faktiskt här vi mötte världen. Det sätter sig i folksjälen. Göteborgarna är ett öppet folk, och det är bra”

 

På tal om förtätning; kan en tät stad också vara grön? Kan man förtäta stadsrummet och samtidigt ge utrymme åt grönytor?

”Absolut! I Göteborg finns många impediment, trafikytor samt tomma asfalts- och industriytor som vi kan bebygga och omvandla. Vi har tagit fram en Grönstrategi i staden där vi bland annat säger att man som invånare inte ska ha mer än 300 meter från sin ytterdörr till ett parkområde. I vissa stadsdelar är kriteriet uppfyllt och i andra inte, där behöver vi göra mer.” 

​

Grönytor som sådan behöver inte automatiskt vara eftersträvansvärt menar Björn. Han menar däremot att användbara gröna ytor och parker som har ett tydligt syfte är det.

​

Nu är det ju bara fem år kvar till Göteborgs stora 400-års jubileum som ska firas med pompa och ståt. Det är många projekt som är i gång, är allt i fas?

”Allt är aldrig i fas. Jubileet är ett gyllene tillfälle att sträcka på oss och vara stolta. Att visa världen Göteborg. Många mål är uppsatta och vissa har man mött och andra inte.”

​

Göteborgarna har önskat att komma närmre vattnet. Här fyller Älvstadens utveckling en viktig roll. Vilka möjligheter ser du här?

”I Göteborg har vi haft bekymmer med för stora avstånd, gleshet och dåligt fungerande stråk. Ett exempel är Bananpiren och Operan. Det är tre kilometer däremellan fast det i själva verket bara är 200 meter fågelvägen. Vi behöver skapa fler kopplingar och intressanta stråk.

       När du kör bil blir du plötsligt okänslig för din omgivning. Cyklar eller går du blir du uppmärksam på ett helt annat sätt. Då är det viktigt att kringmiljön är attraktiv, inbjudande och väderskyddad. Vi behöver väva samman staden.”

​

Björn pekar på Frihamnen som ett exempel på ett utvecklings-område som gör staden tätare. Ytterligare guldkorn menar han är Centralen, Backaplan, Masthuggskajen – men även Gamlestadstorget där invånarantalet ska fördubblas och där bärkraftig kollektivtrafik ska utvecklas.

​

När det kommer till bostadsbyggande generellt i Göteborg, vad är på gång?

”Varje år görs planer för ca 5000 bostäder här plus att vi till 2021-satsningen skapar ytterligare 7000 utöver det ordinära bostadsbyggandet. Det gör att vi till 400-års jubileet kommer ha detaljplaner för ca 30 000 ny bostäder. Sedan ska de ju byggas också…” 

​

Vilka bostadskvaliteter kommer vi se i dessa nya boenden?

”Jag tycker hellre man ska prata om stadskvaliteter. Det är det som skapar trivsel. Att skapa mötesplatser och bygga stadsliv, omgivningar som är attraktiva. I Bergsjön till exempel, där är det inte så stor chans att man stöter på någon på väg till affären. Hade fler spontana möten uppstått så kanske de kunnat generera första steget till ett jobb eller nya bekantskaper.”
 
På tal om det. Många upplever att Göteborg är en segregerad stad. Hur kan vi komma tillrätta med det? 

”Genom att skapa blandning och ge alternativ. I Bergsjön flyttar det in många som faktiskt vill bo kvar men när familjen växer eller förutsättningar förändras inte kan. Därför måste vi skapa mer av det som inte redan finns i stadsdelen och fler alternativ så att man kan göra bostadskarriär lokalt.” 

​

Hur bor du själv idag? 

”Jag bor i en villa i Kungsladugård med min fru. Nu är våra fyra barn utflugna” 

Så nu har ni mycket yta över? 

”Nej inte alls. Vi hyr ut övriga rum till sex studenter. Det känns skönt att höra att det slår i dörrar och att huset lever. Med den bostadsbrist som råder så är det inte mer än rätt.” 

​

Här på vårt kontor är social hållbarhet ett fokusämne för året. Vad är din syn på begreppet och hur kan Göteborg bli mer socialt hållbar enligt dig?

”För mig är det ett samhälle som fungerar över tid som skapas genom en tätare och blandad miljö där människor möts och utsätts för varandra. Rasistiska fördomar finns ofta hos dem som inte stöter på nya svenskar vilket i sin tur gör det enklare för dem att generalisera.” 

​

Den bild som målas upp om ett otryggare samhälle där fler människor ställer sig positiva till mer slutna boenden eller till och med inhägnade sådana håller Björn inte med om. 

​

”Jag upplever det inte så. Media förmedlar vrångbilder. Faktum är att vi har lägre brottslighet nu än för 50 år sedan. Mycket av det som skrivs produceras för att sälja lösnummer.”  

​

Om vi blickar framåt. Vilket Göteborg befinner vi oss i 2050? Hur ser det ut, hur lever vi om du visionärt får spekulera?

”Göteborg är tätbebyggt och sammanhängande. Vi förflyttar oss på andra sätt än med den traditionella bilen. Genom linbanor, elbussar eller självkörande bilar som bildar kapillärer av On Demand baserad kollektivtrafik. Det ger kommunikationsmöjligheter i glesare delar av staden utan att det behöver kosta mer. Jag tror att bilåkande är ett beteende som vi kommer vänja oss av med.”

​

Slutligen Björn, berätta en anekdot eller något oväntat om dig som vi inte redan visste?

Björn blir tyst, tittar upp i taket och funderar en kort stund, sedan utbrister han kanske inte helt oväntat. 

​

”Jag är en cykelnörd! Om ett år tar jag en sabbatstermin och ska cykla i Ostasien med min son. Totalt rör det sig om 1000 mil som vi ska avverka. Vi startar i Ryssland och kommer sedan cykla till Vietnam via Japan, Korea och Kina.”

Vår tid är ute och nu ska Björn cykla vidare mot Gamlestadstorget för att se hur omgivningen utvecklat sig berättar han innan kliver ut genom dörren och susar vidare ut i det myllrande Göteborg.