omar-lopez-vTknj2OxDVg-unsplash.jpg

LILJEWALL MÖTER

Anneli Falk

Att skapa en lugn och trygg miljö för de som behöver det mest

Östra sjukhusets nya förlossnings- och neonatalavdelning ska stå klar 2027. Den befintliga byggnaden, som är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, byggdes 1968 och är i behov av upprustning och utveckling. Framför allt behöver lokalerna anpassas till framtidens vård och det behövs ges plats för många fler som ska föda än vad som ryms idag. Studier visar att en lugn och trygg miljö påverkar värkarbetet och vikten av att kunna samla hela familjen har identifierats från patienter och vårdpersonal som något väldigt betydelsefullt, både de gånger komplikationer uppstår och för varje familjs upplevelse när de välkomnar en ny familjemedlem.

Hej Anneli! Vad har varit viktigt att ta med sig när visionen och de bärande idéerna för den nya förlossnings- och neonatalvården på Östra sjukhuset skulle tas fram? Vad det var som skulle skapas och vilka värden skulle tillföras?

Tidigt i processen bjöd vi in nyblivna föräldrar till workshops där de fick diskutera och lyfta vad som var viktigt för dem under deras tid inom förlossning- och BB-vård. Lugna och vilsamma miljöer efterfrågades, men möjligheten för hela familjen att kunna hålla ihop under vistelsen på sjukhuset identifierades snabbt som något av det viktigaste. Det har påverkat byggnadens utformning i väldigt stor utsträckning till exempel byggs endast familjerum. Att ha möjlighet att använda badkar vid förlossningen stod också högt på önskelistan. Samtidigt är det många olika aktörers behov som ska vägas in, inte minst personalens. Under 2016 och 2017 genomförde vi ett gediget arbete för att låta alla berörda yrkesgrupper vara delaktiga i processen med att utveckla visionen. Till slut landade vi i en önskan om att skapa en attraktiv arbetsplats, i hållbara lokaler där patienter och anhöriga kan känna sig nöjda med den vård de får. Om man orkar göra den resan, att vara noggrann med att få med alla på tåget och försöka tillgodose så många behov som möjligt får man förhoppningsvis ett resultat som man kan vara nöjd med. 


Att föda barn är en omtumlande händelse i livet för kvinnan och hennes partner. Varje föräldrapar genomgår olika upplevelser under denna speciella resa. Gemensamt är att få känna trygghet, stöd och bekräftelse från personalen. Miljön spelar roll för många för att känna sig trygg, men kanske inte för alla. Blir det komplikationer eller om ett barn föds väldigt tidigt ökar vårdtiden och då blir miljön genast påtaglig och ännu viktigare för dem som vistas i den. Önskan att bo nära barnet framför allt på neonatal intensivvård har varit svårt att tillgodose för alla då det befintliga sjukhuset inte är byggt utifrån sådana behov och önskemål. När den nya bygganden är på plats kommer föräldrarna ha möjlighet att bo i en alkov intill barnets vårdrum på neonatalavdelningen. Vi bygger för att värna om familjerna när det känns tufft, och det tycker vi att vi har lyckats med i det här projektet! Det har även varit viktigt att skapa förutsättningar för att den nya byggnaden ska kunna användas under lång tid framöver. Lokalerna ska främja optimala och moderna vård- och stödprocesser men tack vare den snabba utvecklingen inom vården ställs samtidigt höga krav på flexibilitet. 

 

Hur stor betydelse tror du rummets och byggnadens utformning har för kvinnan och hennes partner?

Det viktigaste för de blivande eller nyblivna föräldrarna är att de känner sig trygga med personalen, det går inte att ersätta ett sådant förtroende men däremot kan vårdens lokaler stärka upplevelsen av trygghet genom att erbjuda en lugn och rofylld miljö. Känner sig personalen trygg och stolt över sin arbetsplats kan de bli hjälpta av detta i sitt viktiga arbete. Det kan kännas jobbigt att leda in en patient i en tråkig vårdmiljö, det har jag själv upplevt under mitt yrkesliv, för man vill att det ska kännas både värdigt och fint där man vårdar någon. Så min förhoppning är att personalens nöjdhet smittar av sig till föräldrarna. 


Det kroppsegna hormonet oxytocin påverkar förlossningens värkarbete framåt och man vet att oro, rädsla och otrygghet påverkar oxytocinet negativt och försämrar därmed värkarbetet*. Därför är vi nöjda över att ha skapat förlossningsrum som kan bidra till att känna ett lugn och därmed inverka positivt för den födande kvinnan. 


Att ge föräldrarna möjlighet till anknytning när barnet är fött är viktigt**. Familjerum där även partner kan stanna bidrar därför till att ge båda föräldrarna möjlighet att anknyta till sitt barn och vara delaktiga i vården. Att bo nära sitt barn om det dessutom är mycket sjukt ger även detta barn möjlighet till närhet och vård från sina föräldrar som barnet har rätt till enligt Barnkonventionen. Extra stolta är vi att vi kommer att kunna erbjuda alla familjer detta i den nya vårdbyggnaden. Att forska på vårdmiljö blir därför väldigt intressant. Både vårdvetenskapen vid Göteborgs universitet samt Chalmers Centrum för vårdens arkitektur, CVA, intresserar sig mycket i ämnet, forskning pågår men resultaten är tyvärr ej klara. 

Att familjen ska känna sig välkommen har alltså varit ett viktigt perspektiv. Berätta mer om varför och hur ni resonerade kring det. Hur skapas en miljö där man kan känna sig trygg?

Byggnaden i sin helhet ska såklart kännas inbjudande och vara en miljö som är trevlig att vistas i. Något vi har jobbat mycket med är känslan när man kommer in på avdelningen. Den öppna ytan vid dagrummet precis när man kommer in hoppas vi ska ge ett omslutande och varmt intryck. Man ska med en gång förstå att här kan man vara, möta någon, dricka kaffe, värma mat, se på TV, träffa andra, få information och så vidare. Sen har vi själva förlossningsrummet eller vårdrummet för den nya familjen när barnet är fött. Vi har tyckt att det har varit viktigt att skapa en hemtrevlig miljö där man möts av en hall med spegel och plats för ytterkläder vid ingången. Det här gör att familjen kan känna sig omhändertagen, men också av praktiska skäl. I dag finns ingen sådan plats. 


Val av material och färger med naturen som tema skapar en lugn miljö, vilket blir extra viktigt för de föräldrar som genomgår svåra kriser. Vi har även jobbat mycket med belysningen då det har en stor betydelse för att miljön ska bli så lugn och trygg som möjligt. Sen har vi valt att dölja medicinskteknisk utrustning bakom en panelvägg i asklaminat. Utrustningen nås genom att skjuta upp olika luckor. Panelen skapar ett lugnt uttryck när man kommer in i rummet och kan upplevas mindre stressande. Många gånger är det friska och starka kvinnor som ska föda, då kan en sjukhusmiljö stressa i onödan, men all utrustning finns såklart där om den ändå skulle behövas. 

 

Kan du lyfta fram några specifika delar i arkitekturen som stödjer visionerna ni haft? 

Det är mycket givande när arkitekter kommer med förslag på lösningar som man som personal inte först ser, och det märks snabbt när det finns erfarenhet från andra vårdprojekt. Utifrån vården och personalens behov har det varit viktigt att lägga alla rum rätt i förhållande till varandra, lite som ett pussel. Arkitekterna har varit väldigt behjälpliga i att avgöra vad som kommer fungera i praktiken, till exempel gällande mått och insikter kring hur mycket utrymme som behövs för att det ska vara möjligt att arbeta smidigt i ett rum. Att ställa rätt frågor som vart står ni, vart går ni och så vidare för att till exempel få belysningen rätt har varit väldigt värdefullt, och självklart präglar den sista touchen hela huset. Samtidigt har det nog inte alltid varit lätt för arkitekterna att bromsa och kunna stå emot alla önskningar som medarbetarna kommer med. Då krävs erfarenhet så att man kan balansera mellan behov och arkitektur, lagar och förordningar, projektets ramar och så vidare.

 

Nu är det ju ett par år kvar till byggnaden står färdig men vad är din känsla just nu? Kommer det bli som ni tänkt och visionen utmålat?

Min känsla är att det kommer att bli väldigt bra. Den nya vårdbyggnad för förlossning- och neonatalsjukvård på Östra sjukhuset i Göteborg är ett av de största projekt som jag har arbetat med, och det har varit en resa att bygga för framtiden. Frågeställningar som hur det kommer se ut när man ska föda barn om 20–30 år har varit viktiga att förhålla sig till, men svåra att ta beslut kring. Jag och mina assisterande projektledare har varit involverade under hela projekteringstiden och haft möjlighet att göra en del mycket viktiga ändringar och förbättringar. Tack vare det kan jag känna mig nöjd!

Anneli Falk.jpg

Anneli Falk är projektledare från verksamheten för den nya byggnaden förlossning och neonatal

 

Anneli har en bakgrund som barnmorska och har arbetat som projektledare för den nya vårdbyggnaden sedan 2014. I hennes arbete ingår att se till att vårdens behov vägs in i projektet, och även att förankra processen bland chefer, ledare och kanske framför allt de medarbetare som inte har deltagit i några arbetsgrupper. Annelis stora intresse för strategiska framtidsfrågor, logistik och arkitektur har kommit väl till pass under projektets gång, och hon tycker att det har varit en väldigt spännande process!

Liljewall är arkitekt och projekteringsledare för bygghandlingen av den nya förlossnings- och neonatalvården på Östra sjukhuset i Göteborg. En byggnad som ska göra rum för långt fler födande än idag och möta dagens och framtidens behov.

Referenser till texten

*Lugn och ro – oxytocinfrisättning.

Sarah Buckley S, Uvnäs Moberg K. Nature and consequences of oxytocin and other neurohormones during pregnancy and childbirth. In: Squaring the Circle: researching normal childbirth in a technologicl world. Edited by Sheena Byrom a

**Anknytning – inte skilja mor och barn/familj

Moore ER, Bergman N, Anderson GC, Medley N. Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016, Issue 11

 

Bystrova K, MD, PhD et al ”Early Contact versus Separation: Effects on Mother–Infant Interaction One Year Later” BIRTH 36:2 June

Betydelse av födande miljö

Stenglin M, Foureur M. Designing out the fear cascade to increase the likelihood of normal birth. Midwifery. 2013 Aug;29(8):819-25. doi:10.1016/j.midw.2013.04.005.

Hodnett et al. 2009. Re-Conceptulazing the Hospital Labor Room: The PLACE (Pregnant and Laboring in an Ambient Clinical Environment) Pilot Trial.

Centrum för vårdens arkitektur, CVA

Är en nationell arena för skapande, översättning, utbyte och spridning av kunskap om vårdarkitektur. CVA bedriver forskning, genomför forskarutbildning samt bidrar till grund- och vidareutbildning. Forskningsfokus för CVA är arkitektur i relation till läkande, patientupplevelse och effektivitet.

Tack Anneli för ett intressant samtal och ditt perspektiv på vårdarkitektur för livets början!
FÖRLOSSNINGSRUM_mot fönster.jpg