Hej Jesper! Det är ett otroligt komplext och intressant ämne du och Anna forskar om. Kan du berätta lite om bakgrunden? 

​

Klimatfrågan är förmodligen vår viktigaste och mest komplexa utmaning som vi i samhällsbyggnadssektorn står inför. Vi behöver tillsammans kontinuerligt ta steg – eller rättare sagt kliv – framåt för en hållbar samhällsutveckling och klimatneutralt byggande. Vi har de globala målen, och ambitiösa färdplaner i ryggen. Dessutom avser Sveriges regering att vid 2022 införa krav på redovisning av klimatdeklarationer för uppförande av vissa typer av byggnader. 

Det innebär att fler aktörer kommer att behöva ta fram livscykelanalyser och använda dem som beslutsgrundade underlag för klimatsmarta val. 

​

Men hur ser det då ut idag – för livscykelanalyser är väl i sig ingen nyhet för branschen?

​

Visst, det finns tekniska lösningar och möjligheter att redan idag beräkna LCA i tidiga skeden, men det uppstår ofta problem om de förslagna lösningarna inte är praktiska och kopplade till exempelvis kostnads-, risk- eller erfarenhetsperspektiv. 

Det kräver större förståelse och samarbete mellan projektör/arkitekt, byggentreprenör och beställare för att få genomslag.

​

 

"Syftet är att på sikt öka projekteringsledets möjligheter att föreslå lösningar som är bra ur ett klimatperspektiv och samtidigt ekonomiskt och praktiskt gångbara för byggentreprenören. "

 

Så vad kommer ni att fokusera på i er forskning?
 

Forskningsstudien kommer fokusera på att förstå attityder och erfarenheter i branschen för att identifiera problem med att projektera klimatsmart. Syftet är att på sikt öka projekteringsledets möjligheter att föreslå lösningar som är bra ur ett klimatperspektiv och samtidigt ekonomiskt och praktiskt gångbara för byggentreprenören. 

​

Studien bedrivs genom intervjuer med kalkyl, programvaruutvecklare, byggentreprenörer samt beställare kring genomförande av LCA-analyser och klimatsmart byggande. En del i studien innefattar även att grundligt utreda BIM-flödet för att identifiera hur det idag fungerar och hur det skulle kunna fungera om det inkluderar samtliga aktörer i ett byggprojekt. 

​

Vad önskar ni komma fram till?

​

Vi hoppas kunna identifiera hur och till vad LCA används samt hur attityder och kunskap i branschen är kring klimatsmart byggande är idag. Vi vill även identifiera hur datahantering från 3D-modeller kan användas till både LCA och kostnadskalkyl i tidiga skeden. 

Om det i tidiga skeden finns en tydlig och praktisk koppling mellan hållbarhet och ekonomi så tror jag att vi, inom samhällsbyggnadssektorn, kan skapa bättre förståelse för varandras perspektiv och i slutändan tillsammans planera för fler klimatsmarta byggnader som dessutom är ekonomiskt hållbara. Det hoppas jag vi kan bana väg för genom denna studie.