Runt 2020, när byggandets klimatpåverkan började uppmärksammas på allvar, lät vi klimatanalysera ett antal projekt. De blev utgångspunkt för vårt mål om nettonollutsläpp till 2030 och en halvering av projektens utsläpp till 2025, som vi nu följer upp.
Vi insåg tidigt att utsläppen måste mätas för att kunna förstås och minska. Därför utvecklade vi internt verktyget LARK klimatanalys, som möjliggör löpande beräkning och uppföljning av klimatutsläpp direkt från projektens digitala byggmodeller. För att följa resultaten har vi också en statistikhub på vårt intranät där projektens utsläpp sammanställs löpande. Arbetet med klimatanalyser är effektivt och automatiserat, men fortfarande beroende av att kunder efterfrågar tjänsten. Det sker ännu inte i alla projekt, vilket sannolikt hade varit annorlunda om Sverige redan infört gränsvärden för byggnaders utsläpp, som Danmark gjort. Trots detta har vi analyserat omkring 60 unika byggnader och landskapsprojekt gestaltade av Liljewall. Underlaget är ännu inte tillräckligt stort för att säkert avgöra hur väl vi ligger till i förhållande till våra klimatmål. Vi kan däremot konstatera att vi har badhus, flerbostadshus, omsorgsboenden, småhus, offentliga byggnader, skolor, vårdbyggnader och landskapsprojekt som redan uppfyller delmålet för 2025. Projekten uppfyller sina funktioner samtidigt som klimatutsläppen är ungefär hälften så stora som vad som var vanligt omkring 2020, inom de delar av byggskedet där arkitekter kan påverka.
För att nå nettonollutsläpp till 2030 krävs fortsatt klimatoptimering av byggskedet, men också att utsläpp från drift samt negativa utsläpp, exempelvis kol lagrat i byggnadsmaterial och egenproducerad energi, räknas in. Läs mer om detta under Återbetalningsplan för sänkta utsläpp.
