Sävenäs avfallskraftvärmeverk

50 år av utveckling

Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs utanför Göteborg är ett av världens mest effektiva. Här tar Renova varje år hand om uppemot 550 000 ton brännbart avfall, samtidigt som de proucerar el och värme. Ungefär hälften av avfallet som hanteras här är hushållsavfall  och hälften kommer från företag och offentlig verksamhet. Avfallet kommer främst från de tio ägarkommunerna. En tredjedel av värmen i Göteborgsområdets fjärrvärmenät och el motsvarande fem procent av göteborgarnas elbehov kommer idag från Sävenäsverket.

För att säkra regionens framtida behov genomförs ett detaljplanearbete med ett utvecklingsperspektiv på 50 år. Det befintliga avfallskraftvärmeverket kommer över tid behöva byggas om och kompletteras med nya byggnadsvolymer, därför behövdes en ny detaljplan. Den nya detaljplanen tillåter en högre exploatering inom Renovas befintliga verksamhetsområde. Det är positivt att en förtätning sker på redan ianspråkstagen mark inom ett befintligt industriområde. Det har inte bedömts som rimligt att reglera de befintliga byggnadernas gestaltning eftersom utbyggnaden kommer att ske i etapper under en lång period. Ett omtag om det befintliga beståndet skulle då innebära en allt för låst detaljplan.

Detaljplanens förutsättningar

Sävenäs ligger nordost om centrala Göteborg, i direkt anslutning till E20 och Västra stambanan. Området och omivningen har en varierande bebyggelse av bostäder och verksamheter. Platsen är även en av stadens viktiga entréer och en fortsatt utveckling av avfallskraftvärmeverket kommer att påverka området Sävenäs, stadens siluett och den omgivande landskapsbilden. Detaljplanen medger storskaliga byggnader och byggnadsverk väl synliga vida omkring. Det är därför av vikt att genomförandet sker med hänsyn till omgivande landskap och bebyggelse, samt att den arkitektoniska kvaliteten är hög. Hur mycket anläggningen påverkar landskapsbilden beror på volymhantering, utformning och materialval. Volymskisser och konsekvensbedömningar utgår från ett maxalternativ, där utbredningen sedan kan bli mindre eller få en annan placering i genomförandeskedet.

En utmaning med den här typen av detaljplaner är att fastställa fysiska ramar som byggnadsutbredning, byggnadshöjder och liknande för en industriell process som ännu saknar en bestämd fysisk utformning och som kommer att utvecklas över tid.

Utredning gestaltningsprinciper

Mellan åren 2023-2025 arbetade vi fram ett gestaltningsprogram som komplement till detaljplanen. Gestaltningsprogrammet syftar till att beskriva och förmedla en ambitionsnivå som ska hålla över lång tid som ska fungera som vägledning vid detaljplanens genomförande. Gestaltningsprogrammet är en bilga till detaljplanen för området och ger förslag till hur nya byggnader kan gestaltas så att en god bebyggd helhetsverkan uppnås.

Genom utforskande designprocess undersöktes möjligheter av hur färg och form påverkar skala och uttryck. Vi har gemensamt identifierat ställningstaganden där vi bland de tidiga skisserna valt att arbeta vidare med att tydligt bryta av mot befintlig anläggning och hämta inspiration från klassisk industriarkitektur med förstärkt vertikalitet. Vi har testat valt och valt bort. När vi delade upp den nya anläggningen vertikalt skapades en rytm och balans i volymerna som vi uppskattade. Materialmässigt konstaterade vi att vi bör bryta av mot det befintliga verket.