Liljewall möter

Johan Brendelökken

Hoppet – visionen om Sveriges första fossilfria förskola

Under 2019 startade arbetet med Hoppet där Liljewall anlitades för storköks- och projekteringsledningsuppdraget. Efter många möten och utbyten har arbetsgruppen genom gemensamma insatser lyckats minska projektets utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser med 70 procent. Nu har uppförandet påbörjats – i september 2020 togs det första spadtaget. Johan Brendelökken, projekteringsledare, berättar här om hur resan varit och vilka lärdomar som finns att hämta till kommande fossilfria byggnationer.

Johan Brendelökken

Johan har över 20 års erfarenhet av byggnadsprojektering och har under sina år på Liljewall arbetat med uppdrag inom flertalet marknadsområden. I många av uppdragen har Johan fungerat som projekteringsledare åt såväl privata som kommunala byggherrar. Flera av dessa uppdrag är i samverkan (Partneringuppdrag) för både FAS 1 och Fas 2. Johan har ett genuint intresse av att förespråka och använda möjligheterna inom träbyggnadsteknik och framförallt KL-trä.

Yrke

Kontorschef
projektledare
ingenjör
projekteringsledare
partner

Kontakt

0765-48 70 32
jobr@liljewall.se

Visionen om Sveriges första fossilfria förskola låter spännande – och oerhört viktig. Berätta mer om entreprenadformen och urvalsprocessen?

J.BHoppet är ett samverkansprojekt vilket innebär att vi hjälps åt med olika frågeställningar. Man bevakar därmed inte bara sina egna intressen utan projektets för att nå bästa resultat. Det här är ett arbetssätt jag gillar och rekommenderar.

Göteborg Stad och Derome gjorde ett gediget urval av samarbetspartners som noggrant intervjuades. Samtliga skulle ha ett starkt engagemang, rätt kunskaper för uppdraget och med siktet inställt på målet. Alla var medvetna om att det fanns en svårighetsgrad utöver det vanliga i projektet.

Varför tror du Liljewall valdes för projekteringsledninguppdraget?

J.BPå Liljewall ritar vi en stor mängd skolor och förskolor och har därmed god förståelse för vad den här typen av bygge innebär i projektering. Vi har dessutom stor erfarenhet av Göteborg Stad vilka jag tror uppfattar oss som agila och lösningsorienterade – något som efterfrågades i den här typen av undersökande projekt.

Det var väldigt många inblandade i den här processen – hur var det att arbeta i en sådan stor grupp med så många samarbetspartners och leverantörer?

J.BI numerären spelade det ingen roll utan utmaningen var att fördela arbetsuppgifterna och samtidigt se till att den eller dem som har ett ärende fick ta plats. Det krävdes noga förberedelse inför mötena – den snäva tidplanen gjorde att det i princip behövdes ”ned-på-timman” planering. Vad ska output vara och i vilket forum ska detta granskas? Vi hade säkert 30–40 milstolpar som var utstakade från dag ett. Detta gav också en trygghet till projektet.

Hur såg projekteringsmötena ut?

J.BVi arbetade med en hög grad av förprogrammering och har bedrivit projekteringsprocessen i ständigt samråd med Derome och Göteborg Stad för att kunna hålla tidplanen. 

Genom så kallad ”visuell projektering” strukturerades och illustrerades projekteringsprocessen tydligt upp. Här besvarades frågor, beslut och resultat, på ett för mottagaren, mer lätthanterligt och visuellt sätt. På så sätt förtydligades även ansvar och arbetsuppgifter samt skapade engagemang och förbättrade kommunikationen.

Mötena var av summerande och beslutande karaktär för att värna om varandras tid. Jag skulle uppskatta antalet möten under projekteringsprocessen till ett 50-tal, alla under kort tid för att komma framåt.  

Materialvalen måste spela stor roll när man vill bygga fossilfritt. Vilka material har ni arbetat med?

J.BTrä i huvudsak. Träreglar, KL-trä obehandlad träpanel och så vidare. I miljöberäkningar kunde vi dock komma fram till att en viss träprodukt var lite bättre – det var alltså en ständig utvärdering. IsoTimber, cellulosaisolering och träullsisolering var också exempel på produkter vi utredde. Som husgrund används återvunnet krossat glas, en produkt utvecklat av Koljern som specialiserar sig på cirkulära byggprodukter för att ta ett annat exempel.

När vi valt produkt eller material har vi alltid frågat oss – vad har vi då valt bort istället? Vi har gjort en relevant bedömning vid varje vägskäl i och med att miljömålen var så högt ställda.

Nu är en intensiv planerings- och projekteringsperiod över. Vilka lärdomar tar du med dig från processen?

J.BAtt man inte måste göra som man alltid gjort. Det finns andra tillvägagångssätt som kan vara bättre. Vi behöver reflektera mer och vara öppna för alternativa metoder och ifrågasätta.

Hoppet är ett startskott som kan bli en kompassriktning för framtidens fossilfria byggande. Genom att vara nyfikna och aktiva kan vi med små förändringar åstadkomma stora resultat. Precis som med Hoppet där vi verkligen tänkt miljö genom hela processen, det blev inte bara tomma ord. I framtiden hoppas vi såklart att hela kedjan kan och ska vara så fossilfri som möjligt.

I framtiden hoppas vi på att fossilfri vision och metod löper genom hela processen i fler byggprojekt.

Visualisering: LINK arkitektur

Hoppet

Liljewall utsågs som projekteringsledare för innovationsprojektet “Hoppet”. Projektet är ett initiativ som ämnar skapa förutsättningar för att nå Göteborgs Stads mål om en klimatneutral stad med hållbar och rättvis utsläppsnivå år 2030; ett innovationsprojekt initierat av lokalförvaltningen, Göteborgs Stad och med Derome som totalentreprenör. Det är ett undersökande byggprojekt med många inblandade samarbetspartners som tillsammans testat olika processer och material för att hitta optimala lösningar för att nå visionen om en fossilfri förskola. Förskolan Hoppet uppförs i Göteborg, Hisings Backa.

Läs mer om projektet