Från tingsrätt till återbrukspionjär – här är Malmö stadskontors nya, färgstarka hem

När Malmö stadskontor flyttade in i före detta tingsrättens lokaler på Kalendegatan var ambitionen högre än vid en vanlig kontorsflytt. Verksamheten, som tidigare varit utspridd på tre adresser, samlades nu i ett aktivitetsbaserat kontor där återbruk, hållbarhet och samverkan stod i centrum. Resultatet blev ett av Malmö stads mest omfattande återbruksprojekt. Samtliga skrivbord och arbetsstolar är återbrukade, 75 procent av de nyanskaffade möblerna kommer från andrahands-marknaden och omkring 80 procent av den totala möbleringen har hämtats från egna kontor i kommunen.

“För Malmö stad har det här varit en självklar satsning. Det handlar mer om miljö än om ekonomi”, säger Kristina Ågren, delprojektledare för utvecklingsfrågor på stadskontoret och ansvarig för den fysiska flytten, möbleringen och delar av byggprocessen.

Möbler och material som bär på berättelser

Projektet inleddes med en omfattande inventering av möbler från stadens egna verksamheter och av den tidigare tingsrättens fasta inredning. Möbler kvantifierades och dess skick bedömdes. Många möbler kunde användas i befintligt skick, andra renoverades eller tapetserades om. De flesta kompletterande inköp gjordes hos återbruksleverantörer, då uppdraget hade ställt krav på minst 80 procent återbruk.

“Att arbeta med återbruk innebar mer planering än ett konventionellt projekt, men också helt andra möjligheter”.
Vi ville skapa ett snyggt, modernt och funktionellt kontor. Det krävde betydligt mer tid i form av inventering och bearbetning i projekteringen av den befintliga inredning, både av oss som verksamhet och av inredningsarkitekterna, än om vi bara hade köpt nytt, men det gav också ett helt annat resultat”.

“Den gamla tingsrätten rymde många kvaliteter som projektgruppen ville ta till vara. De fasta podierna och andra möbler vittnade om en tidigare hierarki i rättssalarna. Funktionen passade inte längre, men materialen gjorde det. Man får en relation till interiören när man vet var sakerna kommer ifrån. Det blir berättelser om möbler och material som annars hade gått förlorade”.

Befintlig ek-inredningar återanvändes i hyllor och andra specialsnickerier. Genom nya ytskikt omvandlades ett visuellt föråldrat konferensbord till en attraktiv möbel med förnyat uttryck och värde. Italienska klappstolar skickades på renovering. Gjutjärnsunderreden fick nya bordsskivor och blev konferensbord. Under inventeringen dök dessutom allt fler klassiska sjuanstolar upp från olika miljöer i tidigare kommunkontoret som kunde återanvändas efter tapetsering. Tillsammans skapade de nya sittplatser i hörsalar och mötesrum.

Byggnaden är bevarandemärkt och präglas av rena linjer, gedigna material som grön kolmårdsmarmor och ek. Arkitekterna på New Line ritade husets ombyggnation.

“Med inredningen ville vi inte konkurrera med vare sig deras ombyggnation eller den befintliga arkitekturen, utan addera ett nytt lager som samspelar med båda. Konceptet fick sin utgångspunkt i det befintliga huset och de möbler som redan fanns. Som tillägg kompletterades konceptet med vad projektgruppen beskriver som Malmöandan – ett lekfullt uttryck med starka kulörer och oväntade kontraster som ger rummen energi. Färgsatta återbrukade möbler präglas av 1950-talsarkitektur. Det fanns en tillåtelse att skapa något lekfullt, och det uppskattas verkligen. Många blir förvånade när de får veta hur mycket av inredningen som faktiskt är återbrukad”.

Samtidigt har ambitionen varit att skapa en miljö som håller över tid.

“Vi ville inte att kontoret skulle kännas “så 2026″. Det ska fungera lika bra om tio år och dessutom vara flexibelt om organisationen förändras”.

Ett nytt sätt att arbeta

Flytten innebar också möjlighet att implementera ett nytt arbetssätt. Tidigare satt många medarbetare i stora enpersonsrum. Nu arbetar omkring 350 medarbetare aktivitetsbaserat. Förändringen väckte inledningsvis frågor kring ergonomi, den egna arbetsplatsen och hur det skulle fungera i praktiken. Enligt Kristina Ågren har oron successivt lagt sig. Landskapen har delats in i olika zoner som används flitigt, och medarbetarna hittar sina favoritplatser beroende på arbetsuppgift eller dagsform.

“Man blir mindre sårbar när miljön erbjuder flera olika alternativ”.

Stora förändringar har gjorts i kontorsstrukturen. Tidigare fanns elva pentryn och lunchrum, nu finns ett gemensamt kök och en matsal. Det gör att fler medarbetare rör sig i huset och möter kollegor från andra delar av organisationen. Projektet har därmed också haft sociala effekter. Sedan inflyttningen har stadskontoret haft många studiebesök från kommuner och organisationer som vill veta mer om hur ett storskaligt återbruksprojekt kan genomföras. För Kristina Ågren handlar projektets kanske största värde om något större än procentsatser och klimatberäkningar.

“Vi pratar mycket om att det känns bra i magen. Det finns en stolthet över att vi har tagit vara på det som redan fanns och samtidigt skapat en modern arbetsplats. Möblerna och materialen har fått fortsätta sina liv i ett nytt sammanhang. Det krävs ett tätt och prestigelöst samarbete för att lyckas med en sådan här process. Liljewall kom in med helt rätt kompetens och lyckades skapa en röd tråd mellan byggnadens karaktär, återbruket och vår nya aktivitetsbaserade vardag”, avslutar hon.