Torsviks kraftvärmeverk

Ny, om- och tillbyggnad / Jönköping

Längs med E4:an, mellan Värnamo och Jönköping, mitt ute i de småländska skogarna reser sig en industrianläggning som drar blickarna till sig. Med en 120 meter hög, upplyst skorsten och en uppglasad pannbyggnad är det ett praktfullt byggnadsverk som genererar miljövänlig fjärrvärme och förnybar el till Jönköpingsborna. Kraftvärmeverket Torsvik har varit ett av Liljewalls viktigaste projekt, först som en prestigefullt vunnen tävling och sedan som återkommande arbetsuppgift för utbyggnader under mer än femton års tid.

År

2006 - 2015

Plats

Energivägen 10,
556 52 Jönköping

Kund

Jönköping Energi

Kontakt

Tomas Hago
0765-487030
toha@liljewall.se

Torsvik innefattar två pannor; i den ena eldas avfall och i den andra biobränsle. Tillsammans står de båda verken för 90% av fjärrvärmebehovet och 20% av den el som används i området Jönköping och Huskvarna.

Ett påbyggnadsprojekt över tid

År 2002 vann vi en inbjuden tävling om Torsviks kraftvärmeverk. Tävlingsuppgiften var att organisera och formge en stor anläggning för förbränning av sopor på jungfrulig mark i ett skogsområde längs Europaväg 4 utanför Jönköping. Tävlingen och platsen fick oss både att sträva efter ett starkt och sammanhållande koncept och att söka ekonomiska lösningar. En beståndsdel var att hantera trafikflöden till ett stort antal portar i olika väderstreck. En annan att skapa ett tilltalande uttryck för en plats som så många bilburna passerar. Lösningen blev en cirkelformad tillfartsväg runt en strikt geometrisk byggnad ställd i rät vinkel mot Europavägen.

En hundra meter hög skorsten i framkant försågs med en upplyst glasslits i sin hela höjd. Också pannbyggnaden försågs med en uppglasad gavel mot vägen och kläddes med korrugerad silverskimrande aluminium på övriga fasader. Den stora lutningen på tomten hanterades med återkommande ”vector walls”, stödmurar av stenar inom ramverk av stålgaller.

2013 fick projektet en fortsättning när man önskade bygga ut med kontorsplatser och förrådsutrymmen. Efter flera olika skisser fastnade man för en lösning där en avlång rektangulär tvåvåningsbyggnad lades som en bro från den befintliga byggnaden, över den cirkulära angöringsvägen, till kullarna utanför anläggningsområdet. Tillbyggnaden ligger snett vinklad och är ett synligt avsteg från den tidigare rätvinkliga layouten.

Lastbilstrafik passerar samtidigt under den nya kontorsbyggnaden. De stora förrådsytor som efterfrågades smögs in i landskapet och gömdes bakom utbyggda murar av ”vector walls”, formelement som redan fanns på platsen. Nybyggnaden kunde på så sätt både utformas med ett smäckert högteknologiskt uttryck och framstå som mindre än den egentligen är.

En stor vinst med tillbyggnaden blev att hela anläggningen nu fick en välkomnande entré för personal och besökande utanför det tungt trafikerade anläggningsområdet.

Kontor med accent i gult

Om kontoret utvändigt är strängt geometriskt är dess insida möblerad med industrigula, vinklade väggar i stark kontrast till fasaderna. Kulören kommer från den ursprungliga pannbyggnadens processdelar. Några gula delar har också tillåtits att vandra ut ur byggnaden i form av vinklade sittbänkar framför huvudentrén. Samtidigt med den nya kontorsdelen uppfördes också en ny pannbyggnad för biobränsle. Denna utformades som en ”tvilling” till den ursprungliga pannbyggnaden och uppfördes inom cirkeln.

Kontorsdelen med utblickar över naturlandskapet.
En ståtlig gestalt intill vägen på väg in till Jönköping.

“Kraftvärmeverken fyller en viktig funktion i vårt samhälle. Anläggningarna tar hand om det avfall som vi människor producerar och som idag inte kan återvinnas på annat sätt. Med sin samhällsviktiga funktion bildar de stora byggnadsverken ofta betydande landmärken för den stad de tillhör. Torsvik kraftvärmeverk är ett av dem. Projektet har inte bara gjort ett bestående avtryck i Jönköping utan även i Liljewalls historia.”

Tomas Hago, Arkitekt, Liljewall

Korta fakta


  • uppdrag

    Nybyggnad och tillbyggnad


  • Uppdragsgivare

    Jönköping Energi


  • År

    Första delen togs i bruk 2006, andra delen 2015


  • Effekt

    110 MW


Tillbyggnad panna 1


  • Uppdragsansvarig systemhandling

    Bjarni Ingvason


  • Handläggande arkitekt systemhandling

    Tomas Hago


  • Handläggande arkitekt bygghandling

    Calle Hellberg


  • Handläggande ingenjör bygghandling

    Bo Wallin


Tillbyggnad panna 2


  • Uppdragsansvarig

    Mats Milsta


  • Handläggande arkitekt

    Mark Langer


  • Handläggande ingenjör

    Pamela Paredes


Tillbyggnad kontor


  • Uppdragsansvarig

    Bo Wallin


  • Handläggande arkitekt

    Calle Hellberg


  • Handläggande ingenjör

    Jonas Bergström


  • Medverkande ingenjör

    Pamela Paredes


  • Inredningsarkitekt

    Linda Nilson


  • Lotta Josefsson


  • Annette Petterson


  • Fotograf

    Bert Leandersson


Liknande projekt