sara_linkedinartikel.jpg

LILJEWALL MÖTER

Sara 

Förbom

Det ska vara en självklarhet att rita trästommar och fina trädetaljer.

Vi träffar arkitekten Sara Förbom för att prata om trä och träbyggnader och försöker reda ut varför det inte byggs ännu mer av detta vackra, hållbara och fördelaktiga material. Och så blir Sara lite arg. Arg över de förlegade argumenten och fördomarna kring träbyggnation och över vanans makt. Som arkitekter har vi ett ansvar men det har även beställarna. Sara önskar att fler kunde se sig som samhällsbyggare som vill driva omställningen till ett hållbart byggande – och i den spelar trä en avgörande roll. 

FÖRBOM_SARA_NY.png

Sara Förbom

Sara Förbom är arkitekt på Liljewall där hon arbetar i samhällsbyggnadsstudion, främst med bostadsarkitektur. Sara är även aktiv i Liljewalls Trägrupp som driver, utbildar och inspirerar kontoret i träfrågor. Med en bakgrund inom design- och hantverksutbildningar där trä varit en given utgångspunkt för designarbetet, samt erfarenhet från Norge och Japan av arbete med träprojekt i många olika skalor, drömmer hon om ett bättre och hållbart samhälle där trä får ta mer plats i vårt dagliga arbete.

TRESTICKAN_alt2.jpg

Trä ligger oss lite extra varmt om hjärtat

 

Trä som byggnadsmaterial är något som historiskt har följt människans utveckling. Under de senaste 100 åren har trä som byggnadsmaterial ofta fått stå tillbaka i stora byggprojekt till förmån för stål och betong, men under de senaste årtiondena har trä förädlats till nya byggkomponenter. Tack vare modern skruv- och limningsteknik är trä åter ett alternativ i stora byggprojekt. Träet har kommit ikapp utvecklingen och är idag ett bärkraftigt alternativ inom miljövänligt byggande.

När Sara började på Liljewall för snart två år sedan gick hon med i kontorets Trägrupp. Hon såg det som ett lärorikt sammanhang där hon, med sin kunskap inom bland annat trästommar, kunde bidra till att höja kunskapsnivån om trä hos medarbetarna. Med sin bakgrund inom design- och hantverksutbildningar där trä är en given utgångspunkt för designarbetet var det en självklarhet för Sara. Dessutom finns en personlig ingång. Saras pappa var snickare och jobbade med massivträhus på 90-talet. Genom honom har trä också alltid framstått som det bästa av byggmaterial – lättbearbetat, lokalt och lättillgängligt. Och vackert, väldoftande och ”underhållsbart”. För Sara avskyr ordet underhållsfritt. Vad i hela världen skulle vara det och samtidigt kunna ha en lång livslängd och bara blir finare med tiden, menar hon.

​Vi ser förvisso att träbyggandet fortsätter att öka i Sverige. Nya siffror från TMF visar på en markant ökning av nyproducerade flerbostadshus i trä (+10% 2021). Samtidigt finns röster i branschen som önskar att omställningen till träbyggande borde gå snabbare. Hur ser du på detta, kommer träbyggandet ta fart på riktigt under de kommande åren?

​Sara: Det måste det göra. Omställningen går alldeles för långsamt idag, det finns en sådan tröghet i frågan bland både beställare och entreprenörer. Vanans makt är stark. Trots att vi redan har all kunskap som behövs för att byta ut betongen mot trä och att det dessutom är bevisat att en trästomme inte kostar mer, så stöter vi på motstånd med just de argumenten, ”vi har inte kunskapen” och ”vi har inte råd, kalkylen täcker inte en trästomme”. Det gör mig uppriktigt förbannad att vi accepterar dessa argument. För mig är det helt obegripligt att vi fortfarande ritar majoriteten av alla nya hus med stomme i betong och stål. Jag tycker också att det borde finnas betydligt starkare politiska beslut i frågan, för att tvinga utvecklingen i rätt riktning. Där skulle vi som arkitekter och ingenjörer kunna ta en mer aktiv roll.  

Bostäder, skolor men även höga kommersiella fastigheter i trä ser vi ju ändå poppa upp här och där.  Är träbyggnation lämpligt för precis alla byggnader – vad kan man göra och vad bör man inte göra?

Sara: Du kan göra allt i trä. Sen är det inget självändamål att bygga allt i trä, utan det viktiga är ju att minska på dagens materialslöseri, bygga mindre med nya material och satsa på återbruk i större skala. Jag tycker att ”rätt material på rätt plats” sammanfattar det rätt bra. Jag även att det är bekymmersamt att svaret på träbyggnation har blivit likställt med KL-skivor. KL-skivor använder onödigt mycket trämaterial för ändamålet och utgår inte från träets egenskaper. En lätt regelstomme är betydligt mer materialeffektiv och det är få byggnader som är så pass höga att det inte lämpar sig konstruktivt.

 

Historiskt har det funnits en yrkesstolthet bland hantverkare om att kunna sitt material och hela tiden bli bättre på att använda det, men idag saknas denna vilja. Med dagens kunskap om klimatförändringen och vetskapen om att byggsektorn står för stora utsläpp borde det väl vara en självklarhet att våra byggföretag konkurrerar med bästa möjliga hållbara byggnationer och att det är på dessa premisser de upphandlas. Men så är ju inte fallet, konstigt nog.


Vilka är idag de vanligaste hindren och argumenten mot träbyggnation idag? Hur kan dessa bemötas, och eller vad säger du till de kunder och fastighetsutvecklare som tvekar på att satsa på träbyggnation?

Sara: Som redan nämnt så skulle jag säga att det är vanans makt. Bara för att man aldrig byggt i trä innan betyder det inte att du ska fortsätta bygga i betong. Det är ren lathet att inte vilja sätta sig in i frågan. Sen är det frågan om pengar och att trä skulle vara dyrare. Det behöver det inte vara. Jag brukar försöka bemöta denna inställning med att fråga om vilka hus en beställare själv skulle vilja bo och arbeta i. Sedan är det viktigt att visa upp bra referenser för att inspirera.  Och följa upp exemplen med att säga att ”det går, andra har redan gjort det, och du vill väl inte vara sist med det senaste”, typ.

 

Jag tycker också att argumentet om att trä ger en bättre inomhusmiljö och en bättre arbetsmiljö, även på bygget, väger starkt. Vem vill inte det bästa för sina barn, sin familj osv? Om du då vet att ett betonghus är en sämre livsmiljö, hur kan du då vilja välja det? Men då gäller det ju att kunden i fråga ser sig som en samhällsbyggare, med viljan att ta ansvar för det gemensamma, och inte bara som en solitär vinstmaskin där mest klirr i kassan är det övergripande målet.


Men hur mycket bättre ur klimatsynpunkt är trästomme vs. betongstomme egentligen? Och hur står sig en renodlad träbyggnation hållbarhetsmässigt vs. en ombyggnation med återbruksfokus?

Sara: Då stommen står för majoriteten av utsläppen i en byggnad så kan en trästomme inte mäta sig med en redan befintlig och därmed återbrukad stomme, oavsett material. Men om vi pratar nybyggnation så är trä över 40% bättre än betong när det kommer till utsläpp av koldioxidekvivalenter, och då är jämförelsen ändå gjord med så kallad klimatförbättrad betong. Trä i stommen är helt enkelt ett bättre alternativ och det är därför vi på Liljewall valt att definiera en träbyggnad som en byggnad vars bärande konstruktion primärt utgörs av trä i någon form. Det handlar inte om att byta ut fasaden mot trä, utan det är i första hand stommen vi vill åt för det är där de stora utsläppen genereras.

 

Men vi behöver ett systemskifte där vi ser det redan byggda som en resurs. Och det redan tillverkade materialet som det givna förstahandsvalet i material- och rumsbeskrivningar och vid inköp. Jag har svårt att tro att vi överhuvudtaget skulle behöva producera nytt, oavsett om det gäller byggmaterial eller kläder och prylar, utan att det snarare handlar om att ta hand om det vi redan har, underhålla, förvandla och restaurera. Sen lämpar sig ju trä bra vid ombyggnationer och påbyggnationer pga. dess lätta vikt, vilket inte kräver förstärkningskonstruktioner i det befintliga i samma utsträckning. Så tänk i första hand återbruk och i de flesta andra fall trä.

Liljewall var tidigt ute med massivträkonstruktion där Herrestaskolan redan 2016 satte Barkarbystaden på kartan. Vilka andra projekt i trä skulle du vilka lyfta?

 

Sara: Oj, jag har många drömprojekt! Till exempel ett konserthus helt i trä, tänk att få jobba med olika träslag och former för att skapa riktigt bra ljudrum. Eller att ersätta alla barackförskolor med bra förskolor, så att barn tidigt får kunskap och känsla för vad arkitektur faktiskt kan göra. Och ett badhus såklart. Mitt bästa bad har jag haft i en japansk träbassäng som var över 200 år gammal. Det var fantastiskt! Jag önskar generellt att vi får jobba med projekt som utgår från materialet trä, dess egenskaper och förmåga att formas. Så att vi inte bara jobbar med trä som ett dött, korslimmat material, det lär oss ju tyvärr inte så mycket om trä men är å andra sidan en viktig aspekt i omställningen från fossila material.

 

När det gäller kunder skulle jag säga samtliga kunder! Jag önskar att vi blir ett kontor som får beställningar just för att vi är duktiga träarkitekter. Jag önskar också att allmännyttan ställer om och bygger i trä för sina framtida hyresgäster. De borde rent krasst ligga längst fram i omställningen till ett hållbart byggande då de är representanter för samhällsutvecklingen. Men eftersom vi tydligen litar på att ”marknaden” ska göra jobbet när det kommer till omställningen, så önskar jag att det ska bli extra krångligt och extra dyrt att inte bygga hållbart.

 

Ett sista och kanske även det mest realistiska av drömprojekten vore att bygga ett utomordentligt fint träbostadsprojekt i egen regi. Detta för att visa att det går och att vi kan! Jag tycker att ETC är inspirerande. De vill utmana byggsverige genom sina projekt och visa att det går att använda andra byggtekniker och material, utan att för den skulle göra en sämre affär. Fler sådana aktörer behövs på marknaden, som tar samhällsansvar. Om vi tillsammans med våra kunder inte lyckas forma sådana projekt framöver så får vi helt enkelt beställa det av oss själva. Vi sitter ju på kunskapen, så låt oss använda den.