DSC04359 linkedin_2.jpg

LILJEWALL MÖTER

Johannes Roubért & Mats Knutsson

Klimatberäkningar direkt i Archicad - vad innebär det?

Samhällsbyggnadssektorn står inför stora utmaningar när klimatet förändras snabbt. Att tidigt i projekt rikta fokus mot hållbarhetsfrågan är en av de insatser som ger utrymme för kostnadseffektivitet och som i längden skapar win-win för kund, klimat och individ. Under 2021 integrerade vi därför klimatet direkt i vårt arbetssätt för att kunna ge en projektspecifik förståelse över klimatpåverkan på byggdelsnivå.

ROUBERT JOHANNES.png

Johannes Roubért

Johannes Roubért är arkitekt och miljösamordnare på Liljewall som haft förmånen att jobba med många skalor av projekt, från stadsplanering till inredning så väl som tidiga skeden och detaljprojektering. Johannes brinner för hållbarhet på alla plan och tar gärna ansvar i projekt som spänner över flera discipliner. Specialintressen är gestaltning med låg klimatpåverkan, digitalisering samt planering för grön infrastruktur. Målet är ett samhälle i balans med ekosystemen och klimatet.

Mats Knutsson

Mats Knutsson

 

Mats är civilingenjör och BIM-ansvarig på Liljewall och har en bred bakgrund som ger både helhetssyn och detaljkunskap i BIM. Mats drivs av att knyta ihop digitala processer och att hitta rätt balans mellan BIM och alla de skeden vi jobbar i så att så många som möjligt kan vara delaktiga utan att göra avkall på leveransen till kunden.

DSC08494_webb.jpg

Digitala tjänster på Liljewall

 

Digitala verktyg och effektiviseringen av design- och byggprocessen har varit banbrytande för branschen de senaste åren. Vi är övertygade om att digitala verktyg kan skapa både bättre och större utrymme för analyser tidigt i vår gestaltningsprocess. Våra egenutvecklade verktyg kan visa komplexa mönster och skapa nya metoder och möjligheter, det gör att vi kan ta kloka beslut med hjälp av mer data. 

Johannes Roubért, arkitekt och miljösamordnare, och Mats Knutsson, ingenjör och BIM-manager, har båda varit delaktiga i arbetet med att utveckla det nya arbetsättet, men vad innebär det egentligen för dem och deras respektive yrkesroller? Och vad innebär det för Liljewall? Här delar de med sig av sina tankar kring vilka möjligheter som nu tar form.

​Vi börjar med dig Johannes. Vad skulle du säga att det här innebär för dig i din yrkesroll?

​Johannes: Tidigare har klimatpåverkan från byggande känts godtyckligt och utrymmet för green washing har varit stort. De övergripande argumenten har funnits, men hur klimatsmarta specifika lösningar faktiskt är har man haft dålig koll på. Nu, när vi kan mäta, blir begreppet långt mer nyanserat. Det blir en tydlig designförutsättning som hör ihop med alla gestaltningsval. Genom att se klimatpåverkan i projektets alla delar och föreslå förbättringar kan man steg för steg bidra till en lägre miljöpåverkan vilket jag tycker är mycket stimulerande. I det stora hela får man också bättre grepp och insikt om hur det klimatneutrala samhälle som vi måste forma ser ut.

Och vad innnebär det för Liljewall?

Johannes: Det innebär att samtliga medarbetare som använder Archicad och följer några enkla modelleringsregler, när som helst under processen, kan bevaka klimatpåverkan för produktskedet i sina projekt. De kan också utforska och hitta klimatsmarta gestaltningslösningar som genom kunskapsåterföring kan komma hela organisationen till del. Detta är en stor fördel nu när i synnerhet offentliga upphandlare börjar ställa krav på hur konsulter arbetar med klimatpåverkan.

 

Så nu kan vi jämföra olika gestaltningsval utifrån klimatpåverkan och därmed hjälpa kunden att fatta bättre beslut. Mats, låt höra, vad tänker du om det här?

Mats: Hållbarhetsfrågan är en av de viktigaste frågorna vi har idag som arkitekter. Stort fokus ligger på klimatutsläpp från nyproduktion och där kan vi med våra design- och materialval påverka utsläppen. Ju tidigare i designprocessen vi kan ta beslut avseende hållbarhet, desto mindre miljöpåverkan kommer det vi ritar att ha och det är ju det övergripande målet. Boverket kräver sedan en tid en CO2-kalkyl för delar av nyproduktionen och den kravställningen kommer att utvidgas framöver. 

 

Det finns idag ett flertal externa verktyg för CO2-kalkyler som fungerar bra, men de kräver en export av data till ett externt verktyg i vilket man sedan kompletterar med LCA-data. Det blir flera extra steg och risken är dels att man gör så få analyser som möjligt eftersom det kostar pengar dels att det blir svårt att göra de tidiga analyserna. För att få bort de extra stegen och för att kunna göra CO2-analysen så tidigt som möjligt har vi på Liljewall kombinerat våra kunskaper inom BIM och digitalisering för att integrera kalkylen direkt i vår projektering. Integrationen gör det möjligt att när som helst få ut en CO2-kalkyl med mycket lite merarbete. Vi kan också välja exakt vilka byggnadsdelar vi vill analysera. Vi kan till exempel testa en KL-stomme mot en betongstomme och direkt visa resultatet för kund. Vi kan på samma sätt visa hur mycket lägre CO2-innehåll klimatförbättrad betong har jämfört med ny betong för ett visst projekt och så vidare. Den CO2-analys som vi har integrerat är mer omfattande än vad Boverket kräver men vi ser det som en nödvändighet att göra så mycket vi kan. 

 

Lika viktigt som att med hjälp av siffror snabbt kunna skapa beslutsunderlag är att integreringen av en CO2-kalkyl direkt i vår projektering ger oss ett mycket bra verktyg för att lära oss mer om hur material- och designval påverkar CO2-utsläppen. Genom att vi får mätbara underlag kan vi jämföra och lära oss av de projekt vi ritar och på så sätt utveckla vår kunskap inom hållbar arkitektur. Ju fler projekt vi mäter på det här sättet, desto mer underlag har vi. Det innebär att vi över tid kan jämföra fler och fler projekt och på så sätt arbeta oss mot C02-neutrala projekt. Med hjälp av kunskap och teknik krokar vi arm på Liljewall och gör allt vi kan för lägre klimatpåverkan och en hållbar framtid.