top of page
harald2.png

LILJEWALL MÖTER

Harald

Gamrell

Maximal livskvalitet med minimalt klimatavtryck

På uppdrag av Hemsö har vi ritat Sköndalsvillan. Här finns 80 ljusa och trivsamma boenderum och 12 korttidsboenden för äldre, anpassade för en så bekväm och självständig livsstil som möjligt. Som första omsorgsboende i Sverige har byggnaden certifierats enligt Miljöbyggnad Guld 3.1 och NollCO2 - branschens allra tuffaste miljökrav. Harald Gamrell, arkitekt bakom projektet, delar här med sig av sina tankar kring de förutsättningar och vägval som har format slutresultatet.

Vad skulle du säga är skillnaden mellan att gestalta äldreboenden jämfört med ”vanliga” bostäder?

Harald: Ett äldreboende ska inte enbart vara en trygg, funktionell och vacker bostad för äldre som inte klarar sig i ett eget boende. Det ska också vara en tillgänglig och trevlig mötesplats för anhöriga och inte minst en hälsosam och välfungerande arbetsplats för ett stort antal människor, dygnet runt.

 

Vad behöver man tänka på när man ska bygga för att möta tufft ställda klimatkrav?

Harald: Alla nya byggprojekt som planeras och startas idag bör ha nettonoll utsläpp av växthusgaser som målsättning för att vi ska ha rimliga möjligheter att klara FN:s globala mål och de mål som Sverige och byggbranschen har skrivit under på. Ett mycket bra sätt att kontrollerat och metodiskt arbeta med klimatfrågan i byggprojekt är att utgå från SGBCs (Sweden Green Building Council) certifiering NollCO2. Men vi får inte låta alla våra miljöambitioner stanna vid klimatfrågan, vi måste fortsätta att arbeta brett med alla hållbarhetsfrågor, inte minst biologisk mångfald.

Men hur är det då att rita något som ska certifieras med NollC02 och Miljöbyggnad 3.1?

 

Harald: NollCO2 är en tilläggscertifiering till någon av SGBCs andra certifieringssystem, till exempel Miljöbyggnad. Att som arkitekt rita en NollCO2-byggnad med Miljöbyggnad Guld 3.1 är utmanande och kräver nyfikenhet, kunskap och engagemang. Men det är egentligen inte svårt, det finns redan idag flera klimatsmarta material och lösningar som kan ersätta mer miljö- och klimatbelastande alternativ. Men NollCO2 handlar inte bara om att rita rätt, det handlar minst lika mycket om att själva byggnationen genomförs klimatsmart, till exempel med eldrivna maskiner och klimatreducerade transporter. Och det handlar om att byggnaden under hela sin livslängd kan driftas och underhållas med minimal klimatpåverkan.

Sköndalsvillan har en stomme av trä. Vad är det som är så bra med att bygga i trä?

Harald: En konventionell betongstomme står ofta för mer än hälften av en byggnads klimatpåverkan, men om vi i stället använder en stomme av trä, kan vi sänka klimatavtrycket väsentligt. Trä har bara en bråkdel så stor klimatpåverkan som konventionell betong. En stomme av trä, till exempel korslaminerat trä, limträ eller lättbalkar ger även flera andra fördelar, som en lättare byggnad med enklare och billigare grundläggning, snabbare byggnation, bättre arbetsmiljö och mindre inbyggd fukt. Forskning visar även att vi trivs bättre i en byggnad med mycket trä jämfört med en konventionell betongbyggnad.

 

Okej! Trots detta är trästomme inte ett självklart val. Varför är det så?

Harald: Utmaningarna med trästomme är som med alla material, vi måste lära känna materialets egenskaper och förutsättningar. Trä kan bli blött under byggskedet, men det är å andra sidan snabbt och lätt att torka ut till skillnad från en betongstomme, där betongens torktid är en betydande del av produktionskostnaden. Trä har andra statiska förutsättningar än till exempel betong, med obetydliga möjligheter för olika delar av stommen att samverka i sidled. Det betyder att våra konstruktörer måste vara specialiserade på att dimensionera med trästomme, men det finns många exempel på komplexa och höga byggnader med trästomme. Trä har även andra akustiska egenskaper än betong, vilket både kan vara en fördel och en utmaning. Ett exempel är att trästommens sämre ljudisolerande förmåga vertikalt mellan olika våningsplan ofta innebär att vi behöver bygga tjockare bjälklag med ett installationsgolv ovanpå träbjälklaget. Det ger å andra sidan möjlighet att dra installationer under golvet, vilket ibland kan vara en stor fördel.   

 

Vid första anblick ser det inte ut som ett trähus, hur kommer det sig? 

Harald: Sköndalsvillan har till största delen en stomme av massivt trä, och delar av fasaden har träribbor som fasadmaterial, bland annat hela takvåningen och fasaderna i anslutning till huvudentrén och balkongerna. I övrigt består fasaderna av återbrukat tegel, vilket är ett väldigt bra material med minimalt underhållsbehov och mycket litet klimatavtryck. Vi var även hårt styrda av kraven i detaljplanen, som bland annat reglerade fasadernas utformning, material och kulörer.

Kan du berätta lite mer om samarbetet med andra inblandade aktörer?

Harald: Några gemensamma nämnare för de flesta framgångsrika byggprojekt är en kompetent, ambitiös och engagerad beställare (i det här fallet projektchef Johan Ekström på Hemsö), en kompetent, lösningsorienterad och nyfiken konsultgrupp och en likaså erfaren och engagerad entreprenör. Hemsö valde att handla upp en totalentreprenad i samverkan, vilket visade sig vara ett bra upplägg för den här typen av projekt. Och som jag sa tidigare, en konstruktör specialiserad på stommar av trä är en förutsättning för en effektiv process och ett bra resultat.

 

Och de som ska bo här, kan du berätta lite mer om dem?

Harald: På ett äldreboende bor människor som av ålder och olika åldersrelaterade sjukdomar inte klarar av att bo i ett vanligt boende. De behöver hjälp och tillsyn, men även stimulerande aktiviteter i form av rehabilitering, sjukgymnastik, rörelse, konst och musik, och såklart hjälp med praktiska bestyr som tvätt, städning, matlagning och personlig hygien. Många av de som bor på ett äldreboende är tyvärr ganska sköra, med en begränsad tid kvar i livet. Det gör det ännu viktigare att inte glömma det mänskliga perspektivet i en process som också har präglats av många tekniska utmaningar och lösningar.  

Är det något som har varit extra viktigt eller anmärkningsvärt under projektet?

Harald: Vi är såklart väldigt stolta och glada att Sköndalsvillan blev vinnare i kategorin ”Årets NollCO2-projekt” och finalist i kategorin ”Årets Miljöbyggnad” vid Sweden Green Building Awards 2021.

Skulle du själv kunna tänka dig att bo här?

Harald: Ja! Det är en byggnad med många fina kvaliteter och ett starkt hållbarhets- och klimatfokus. Som arkitekt bör man bara rita byggnader som man själv vill besöka, bo eller arbeta i. Det är en bra ledstjärna i alla projekt. 

Harald Gamrell

Harald har drygt 25 års erfarenhet av att leda och utveckla arkitektuppdrag - från koncept till genomförande. I projektportföljen finns flera uppdrag inom stadsutveckling, bostäder, skolor och omsorgsboende, men även kommersiella fastigheter och industribyggnader. Mest uppmärksamhet har kanske den nya gymnasieskolan Kunskapshuset i Gällivare rönt, där Harald var uppdragsansvarig arkitekt.

Telefon: 0708-79 57 99
E-post: haga@liljewall.se

GAMRELL HARALD NY 2.png
Sköndalsvillan_preview_Foto Johan Eldrot-23.jpg

Vackert, funktionellt, klimatneutralt och samtidigt ekonomiskt hållbart har varit ledorden för Sköndalsvillan söder om Stockholm. Ett klimatneutralt vård- och omsorgsboende som svarar till branschens tuffaste miljökrav, NollCO2 och Miljöbyggnad Guld 3.1.

Sköndalsvillan_preview_Foto Johan Eldrot-14.jpg

På Liljewall vill vi arbeta för att bryta ofrivillig ensamhet. Vi vill skapa trygga och trivsamma miljöer som fungerar för olika behov och önskemål. Vi baserar vår design av boendemiljöer för äldre på forskning och erfarenhet, samtidigt som vi drivs av nyfikenhet för att utveckla morgondagens bästa omsorgsboenden.

bottom of page