Andreas Falk 211203_beskuren.jpg

LILJEWALL MÖTER

Andreas Falk

Det moderna träbyggandet

Argument, utmaningar och erfarenheter
från den svenska byggsektorn

Byggsektorns stora miljö- och klimatpåverkan är ett faktum. Materialanvändning, klimatneutralitet och klimatsmarta lösningar inom arkitektur och byggkonstruktion är viktiga samhällsutmaningar. Som ett led i att nå klimatmålen går vi idag mot en ökad användning av trä inom byggindustrin. Förstudien Det moderna träbyggandet initierades med syftet att kartlägga och dokumentera upplevda osäkerheter och problem med träbyggande längs hela byggprocessens kedja av aktörer, för att dessa ska kunna bearbetas och lösas. Rapporten, som är finansierad av Leif Blomkvist Forskningsstiftelse, är nu klar. I intervjun svarar Andreas Falk på frågor kring trä och vad förstudien handlar om.

andreas-falk.jpg

Andreas Falk

Andreas Falk är arkitekt och tekn. dr i träbyggande. Andreas har arbetat inom akademin i 20 år, med forskning och undervisning av arkitekt- och civilingenjörsstudenter vid LTU, KTH och Aalborgs Universitet i Danmark. Han brinner för utveckling av träbyggande, resurshushållning och innovation i praktiken, ur ett kombinerat perspektiv av arkitektur, konstruktion och produktion.

I Sverige har vi en lång tradition av att bygga i trä, men trots det har trä ofta fått stå tillbaka i stora byggprojekt till förmån för stål och betong. Hur kommer det sig?

Under i stort sett hela 1900-talet var trä förbjudet av brandskäl i bärande konstruktioner över två våningar. Under samma tid utvecklades stål och betong mycket starkt både som byggsystem och som byggindustriella koncept. Teknik- och kunskapsutvecklingen gällande trä i större byggnader avstannade och trä har först efter byggregeländringar införda 1994 börjat återvinna mark och marknadsandelar. Det har varit en lång väg tillbaka och eftersläpande teknikutveckling och bristen på kompetens har gjort att stål och betong behållit sina ledande positioner. I Sverige har den rådande branschkulturen med invanda nätverk för samarbete i kombination med kompetensbristen hämmat utvecklingen av träbyggandet, och när nu resursfrågorna omformuleras till följd av klimatdebatten ställs bristen på träbyggnadskompetens på sin spets. Som en konsekvens av det långvariga förbudet mot större trästommar har universitet och högskolor inte satsat tillräckligt på utbildningar inom trä, och det gör att det fortfarande råder ett stort underskott på träkompetens på marknaden. Många arkitekter, konstruktörer och entreprenörer kan helt enkelt för lite och har fortfarande för lite erfarenhet.

Är trä verkligen ett bra byggnadsmaterial ur klimatsynpunkt?

Trä har många fördelar ur klimatsynpunkt. Det är ett förnybart material som kräver relativt lite energiåtgång för utvinning, produktion, leverans och montage, och vi måste i dagens samhällsbyggande begränsa användningen av material som innebär stor energiåtgång och stora utsläpp, både nationellt och globalt. Träindustrin måste dock kunna granskas och utvecklas, även om trä redan har klimatfördelar jämfört med andra byggmaterial. Bara för att materialet är trä, så är det inte hållbart per automatik. Man måste i analysen ta med hela sammanhanget och inkludera hållbara strategier för skogen och olika avverkningsstrategiers påverkan på koldioxidnivåerna i atmosfären, vilka energislag som utnyttjas vid utvinning, produktion och förädling osv. Hela kedjan från materialutvinning (skogsbruket) via produktion och drift, till demontering och återanvändning måste analyseras ur ett LCA-perspektiv och optimeras med hänsyn till hållbarhet och klimatpåverkan.

Sedan finns det ett par stora och viktiga frågor gällande noggrannhet i utförande och cirkularitet, och dessa berör alla materialslag. Idag brister kvaliteten i utförande påfallande ofta, oavsett byggteknik. Och det saknas ekonomiskt incitament att lagerhålla demonterade byggnadselement i väntan på ny användning, oavsett materialslag, och det är en avdelning i biblioteket av affärsmodeller som ännu inte utnyttjats.

 

Hur kommer det sig att det inte byggs så mycket i trä idag?

Det korta svaret är tradition, kunskapsbrist och ovilja att ta risker. Det långa svaret kan broderas ut, men handlar om samma sak. Den genomförda förstudien visar att förutsättningarna inom byggsektorn, och förvisso i samhället, är mycket komplexa. Det finns ingen quick-fix. Ingen enskild aktör kan lösa situationen ensam. På dagens marknadsekonomiskt styrda och konkurrensutsatta marknad hämmas utvecklingen av konservativitet, traditioner, professionskultur och obenägenheten att ta ansvar/risk. Alla inblandade grundar sina beslut på bedömningar gällande risktagande, och i det rådande systemet är det än så länge mycket få som vågar vara först med att tänka nytt och bryta ny mark. Ett motto som för några år sedan syntes i byggsektorrelaterade annonser lyder ”Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större.” Det kan låta bra, men beror ju helt på vem som bestämmer och definierar vad som är ”rätt”. Om man med ”rätt” menar sådant som rimmar med vad och hur man ”alltid gjort” så fungerar det mycket dåligt i längden, eftersom samhället liksom förutsättningarna för vår tillvaro, komfort och överlevnad hela tiden förändras. Klimatkrisen har med all önskvärd tydlighet visat på just detta. Så som vi ”alltid gjort” riskerar de facto att utplåna förutsättningarna för vår fortsatta överlevnad. 

Man kan hävda att det byggs väldigt mycket i trä idag, jämfört med tidigare. Sett till potentialen som träbyggandet innebär byggs det emellertid alltjämt lite. Orsakerna är i stora drag konservativt tänkande, invanda spår och samarbeten, kunskapsbrist och rädsla för att ta ansvar och risker. All utveckling innebär en risk i början, första steget en osäkerhet om huruvida isen bär. Det var därför som Neil Armstrong yttrade sina bevingade ord, när han satte mänsklighetens första fot på månens yta 1969 – ”A small step for a man, one giant leap for mankind.” Om människan aldrig tagit något första steg, så hade vi fortfarande varit jägare och samlare idag.

Förstudien som ni gjort är nu klar, vad önskar ni åstadkomma med den?

Projektet initierades med önskan att identifiera problemen och hindren i klartext, för att kunna göra något åt dem. Avsikten har varit att definiera problemställningar och utmaningar för träbyggandet och därmed stämma till eftertanke, väcka diskussion och debatt och mana till handling i de olika berörda leden och yrkesgrupperna.

Berätta om studien, hur har ni gått till väga?

Vi tog avstamp i gjorda erfarenheter av att i åtskilliga sammanhang möta och behöva bemöta skepsis mot trä i byggandet och problemformuleringar som saknar reell grund. Vi har mött och möter dessa regelbundet i flera läger, både i teoretiska sammanhang och i praktikfall på marknaden. Vi har utgått ifrån en central formulering av den öppna frågeställningen om vad som upplevs vara problem och hinder för ökat träbyggande i den svenska byggsektorn. Denna frågeställning har fått inleda de genomförda djupintervjuerna, där de intervjuade fått reflektera fritt kring frågeställningen, utifrån egna erfarenheter. Det har varit viktigt att täcka in de berörda parterna i byggsektorn och få med ett representativt urval av aktörer i byggprocesskedjans olika led, utan ambition att höra alla aktörer. Det insamlade intervjumaterialet har sammanställts och analyserats, för att kunna presenteras som ett diskussions- och aktionsunderlag för att öppna för samtal, diskussion och förändring.

Vad ska du göra härnäst, nu när rapporten är klar?

Webbinariet som vi arrangerar torsdagen den 9 december innebär ett startskott för fas 2 i detta projekt. Frågeställningarna som projektets resultat väcker måste diskuteras i många olika fora och det är min avsikt att följa upp arbetet genom att ta det vidare. Syftet har ju varit att påverka byggsektorn och dess olika aktörer att rannsaka sig själva och bidra till en förändring till det bättre. Jag kommer utöver detta att i det närmaste fortsätta att inom ett aktuellt utredningsuppdrag utreda träbyggandets förutsättningar utifrån ett byggherreperspektiv, inleda ett nytt projekt om vikskal i KL-trä tillsammans med en amerikansk kollega och, självfallet, att fortsätta att bearbeta förutsättningarna för att frigöra den stora innovationspotential som trä innebär i samhällsbyggandet.

Lars Olausson

Lars Olausson, arkitekt på Liljewall. har en bakgrund som hantverkare med stort intresse för byggnadskonstruktion och träbyggnader. Genom sin erfarenhet som möbelkonservator har han en djupare kunskap av äldre byggnader och interiörer. På Liljewall står han bakom bland annat Herrestaskolan i Barkarbystaden, Kunskapshuset i Gällivare och varit del av restaureringen av Antikhallarna i Göteborg.

Lars olausson svartvit.png

Johan Brendelökken

Johan har över 20 års erfarenhet av byggnadsprojektering, och sedan ett par år är han även kontorschef för Liljewall i Göteborg. Johan har ett genuint intresse av att förespråka och använda möjligheterna inom träbyggnadsteknik och framförallt KL-trä. I dagsläget är han projekteringsledare för förskolan Hoppet i Göteborg och det nya området Wendelstrand i Mölnlycke.

BRENDELÖKKEN_JOHAN2.png
Telefon: 0765-48 70 32
E-post: jobr@liljewall.se
 
Telefon: 0765-48 70 59
E-post: laol@liljewall.se
Telefon: 0701-70 98 52
E-post: ateljefalken@yahoo.se

Ladda ned rapporten

Är du intresserad av att läsa förstudien i sin helhet, finns den att ladda ned här:

Ladda ned  "Det moderna träbyggandet. Argument, utmaningar och erfarenheter
från den svenska byggsektorn "

LBFS_logo_black.png

Leif Blomkvists Forskningsstiftelse

Förstudien är finansierad av medel från Liljewalls forskningsstiftelse. Vill du utveckla en idé eller ett projekt inom hållbar samhällsutveckling? Sista ansökningsdag är i april 2022. Läs mer på stiftelsens hemsida: lbfstiftelse.se

IMG_1446.jpg

"Man kan hävda att det byggs väldigt mycket i trä idag, jämfört med tidigare. Sett till potentialen som träbyggandet innebär byggs det emellertid lite. Orsakerna är i stora drag konservativt tänkande, invanda spår och samarbeten, kunskapsbrist och rädsla för att ta ansvar och risker."