DSC08238_webb.jpg

Göteborgs domkyrka

#28

Behovet av platser där man kan fördjupa sig i livets stora frågor är större än någonsin. Det vittnar de ökande besökssiffrorna i domkyrkan i Göteborg om. Inför 200-årsjubileet 2015 fick Liljewall uppdraget att se över kyrkorummets gestaltning och göra lokalerna redo att möta dagens besökare. Renoveringen av domkyrkan är ett av flera projekt där vi på Liljewall har fått vara med att utveckla, vårda och bevara vårt kulturarv.
DSC08211_webb.jpg

Kyrkorummet är ett rum för kollektiva möten, men också för enskilda samtal. För många är det en plats där man tyst delar sitt innersta och sin oro. Ibland vill man tala med någon och då finns det möjlighet till personliga möten.

BEVARANDE AV VÅRT KULTURARV

En av Göteborg första kyrkor låg på den plats där domkyrkan ligger idag. De återkommande bränderna som gång på gång ödelade våra städer drabbade även Göteborg vid flera tillfällen. Bränderna förstörde de två första kyrkorna på denna plats. 1815 invigdes den tredje och nuvarande kyrkan – Gustavi domkyrka, ritad av arkitekt Carl Wilhelm Carlberg.

Genom parallella uppdrag fick Liljewall uppgiften att, inför 200-årsjubileet 2015, se över kyrkorummets gestaltning och färgsättning, att rita in kontorslokaler i kyrktornet och göra byggnaden tillgänglig för alla besökare. Renoveringen av domkyrkan är ett av flera projekt där vi på Liljewall har fått vara med för att som arkitekter utveckla, vårda och bevara vårt kulturarv.

ÅTERSKAPANDE AV DEN URSPRUNGLIGA FÄRGSÄTTNINGEN

Om det är något som kännetecknar Gustavi domkyrkas utseende under de två hundra åren som gått sedan den byggdes är det att den har förändrats drastiskt vid varje renovering. Förgyllningar har oftast bevarats, men i övrigt har alla ytor målats om. Ibland har kyrkan upplevts som ljus, ibland mörk. Kolonner har varit monokromt vita eller svarta. Väggar har varit marmorerade i olika kulörer. Golvet har varit smårutigt, belagt med kolmårdsmarmor.

Den första akvarell som finns av Gustavi domkyrka visar på en alltigenom vit kyrka. Sannolikt var det en enkel avfärgning i väntan på en annan färgsättning, men den målningen har något ursprungligt, rent och nästan skört över sig. Den här gången ville vi göra kyrkan ljus igen, med inspiration från den ursprungliga akvarellen. Genom att ge väggar och tak samma vithet lyfts arkitekturen fram. Rummet vidgas och rymden förstärks. Ljus och dager tydliggörs i den ursprungliga arkitekturens många dekorationer.

Det guldfärgade fanns sedan tidigare i förgyllningar och mässingsdekorationer. Marmoreringarna i Carraraliknande marmor finns kvar, medan bänkar och dörrar nu är målade i varmgrå toner. Vitt, guld, grått är en färgpalett som vi så väl känner igen från det sena 1700-talet, åren innan domkyrkan byggdes.

En glasvägg har satts in som gör att ljuskapellet har blivit ett mer avskilt och privat rum. Kapellets separata sidoingång gör att det går bra att komma hit och enbart tända ett ljus, få en stunds ro och avkoppling eller ta del av en gudstjänst på sina egna villkor.

Exteriört har mycket lite förändrats under åren och att röra sig i dess närhet är att röra sig över tidens gränser. Nyklassicismen var den dominerande stilen vid den tiden kyrkan gestaltades. Stilarna var som en regelbok att förhålla sig till och Gustavi domkyrka är ett tydligt exempel på den rådande stilen.

Till skillnad från många andra kyrkor och andra byggnader av offentlig karaktär har Gustavi domkyrka sin entré i marknivå, vilket gör att kyrkan trots sin storlek möjliggör spontana besök. Att portens ena halva alltid står uppställd när kyrkan är öppen bidrar till känslan av ett offentligt rum som är enkelt att besöka.

Den nya byggnaden är anpassad för gudstjänstfirande 2000 istället för gudstjänstfirande 1800. Det går mycket mer i linje med så som vi vill ha det och den verksamhet vi bedriver.

 

– Susanne Olbing, Kaplan och församlingsherde, Gustavi domkyrka

DSC08022_webb.jpg

Efter renoveringen är i stort sett alla lokaler i domkyrkan tillgängliga, med undantag för läktarna. Att flytta kapellet har varit det som har påverkat kyrkans verksamhet mest efter renoveringen. Kapellets separata sidoingång gör att det går att medverka vid en gudstjänst på sina egna villkor.

Jubileumsåret 2020

Det här projektet är en av våra 40 skildringar om arkitektur som vi kommer att publicera under året. Det är nämligen ett speciellt år för oss då Liljewall firar 40 år i branschen.  

KORTA FAKTA

UPPDRAG: Ombyggnation/restaurering

UPPDRAGSGIVARE: Svenska kyrkan

ÅR: Färdigställt 2015

PROJEKTTEAM

Karl Palmberg

Uppdragsansvarig

Malin Kurlberg

Medverkande ingenjör

Albert Chen

Medverkande ingenjör

Anna Kristinsdóttir

Fotograf

KONTAKT

Karl Palmberg

0709-14 79 86
kapa@liljewall.se