VI KAN / STADSBYGGNAD / EVIDENSBASERAD STADSUTVECKLING

 

De vill få branschen att sluta känna sig fram och istället börja arbeta forskningsbaserat. Etnologen Joakim Forsemalm och pedagogen Magnus Johansson har nyligen tilldelats medel från nyinstiftade Leif Blomkvist Forskningsstiftelse. Det ska resultera i en handbok som arkitekter och planerare lätt ska kunna använda sig av i sin yrkespraktik.

 

Evidensbaserad stadsutveckling finns inte idag som koncept i Sverige. Något som för Joakim och Magnus är problematiskt. De vill med boken Evidensbaserad stadsutveckling – mot bättre vetande tydliggöra varför det behövs – och hur det göras. Utgångspunkten är ett arbete som Joakim genomfört tillsammans med Paul Göransson på Urbanivation i Göteborg, för Bostadsbolagets räkning, i vilket ett mer systematiserat arbetssätt behövdes för en ny slags organisering av utvecklingsarbetet i Hammarkullen och Norra Biskopsgården.  

 

"I grund och botten handlar det om att vi ska sluta känna oss fram för vad vi tror är hållbar stadsutveckling och istället jobba med evidens. Vi vill återerövra en tanke om att det går att fatta beslut på mer konkreta grunder. Som professionella utgår vi ofta från tidigare erfarenheter och vad vi har lärt oss i utbildningen. Vad vi kan och vad vi vet. Den professionella evidensen är jätteviktig men vi ser att det finns en risk att vi fastnar i invanda arbetssätt, kanske framförallt i stuprören", berättar Joakim.

Hur skulle ni beskriva evidensbaserat? Vad innebär ett sådant arbetssätt?
"Enkelt beskrivet kan ett evidensbaserat arbetssätt liknas vid en domstol. Advokater och försvarsadvokater tar fram olika typer av bevis såsom vittnesmål, dna-prover etc som presenteras för en jury eller en domare", förklarar Joakim.

"Modellen som vi tar fram för stadsutveckling fungerar på samma sätt; att samla ihop empirisk kunskap för att kunna ta kloka beslut, en mycket mer strukturerad samlad bedömning."  

Vad kommer boken innehålla?
"Boken tar sin utgångspunkt i en generell diskussion om vad evidensbaserad kunskap inom hållbar stadsbyggnad kan betyda. Sen visar vi hur man genom att systematiskt utgå ifrån olika kunskapsdomäner kan skapa bättre, sammanvägda beslutsunderlag för stadsutveckling. Med bättre kunskap skapa hållbarare städer!" säger Magnus. 

Modellen är inspirerad av organisationsforskningen och består av fyra delar:

Den professionella evidensen handlar om den kunskap som vi tillskansar oss genom utbildning och erfarenheter som yrkesverksamma.

Den vetenskapliga evidensen utgår från aktuell och för ett visst projekt relevant forskning, som tas fram. I fallet med Bostadsbolaget, med Urbanivation, användes UN-habitats fem principer för hållbar stadsutveckling som konkretiserar täthet, funktionsblandning och social blandning med siffror och procentsatser.

–Vi ville där hitta kunskap som är lite mer generell och lättare att ta till sig för praktikerna att använda i sitt dagliga arbete, förtydligar Joakim.   

Den organisatoriska evidensen handlar om att ta reda på vilken kapacitet som finns inom en organisation för att kunna prioritera resurserna på bästa sätt för ett projekt, medan intresseevidensen syftar till att fånga upp tankar och åsikter bland människor som bor och jobbar på den befintliga platsen.

"Genom den här modellen får dialoger en högre status, den är nämligen en lika viktig del som någon annan i modellen. Utan dialogprocess, ingen intressentevidens och då faller konceptet", säger Magnus.

Att titta på andra yrkesfält är något som ni anser viktigt. Vilket område är mest relevant att snegla på?
"Medicin är det fält som arbetar mest evidensbaserat idag. Men det är något som har förändrats över tid. Idag är det få som ifrågasätter hur läkare arbetar. Man chansar heller inte inom medicin. I arkitektbranschen arbetar vi inte så. Här är det ofta någon som drar till nåt på en höft ”nio våningar blir väl bra” och vi skall väl ha det ”stadsmässigt”", säger Magnus.  

Är det arkitektens arbetssätt som bör förändras? Det finns väl många andra som är beslutsfattare i projekt som arkitekten inte kan påverka?

"Vår utgångspunkt är socialkonstruktivistisk, vilket gör att vi tror på att vi själva kan förändra samhället, urbana kulturer, städer. Just nu skyller vi allt på saker i PBL (Plan- och bygglagen) och ”vi kan inte bestämma saker i detaljplanen” utan det måste bestämmas någon annanstans. Men det kan vi. Då kan man fatta de besluten baserat på evidens. Genom att undersöka vad det är för plats i staden kan vi ta reda på vilken typ av verksamhet som är möjligt att fungera på olika platser", säger Joakim.

"Vi vill också att arkitekter ska få en ökad förståelse om varför de tar olika beslut. Vi vill att det ska leda till ökad reflektion och ökad medvetenhet om sitt eget yrke", fyller Magnus i.

Hur ser arbetsprocessen för själva boken ut?
"Inledningsvis kommer vi att etablera en referensgrupp av yrkesverksamma planerare, politiker och forskarkollegor. Vi inleder projektet med en workshop där vi presenterar ett första utkast. Därefter kommer skrivprocessen att löpande stämmas av med referensgruppen. Boken blir därmed ett konkret exempel på hur man kan etablera en kultur för samspel mellan forskning och praktik", säger Magnus.

Varför tror ni att den här boken är så viktigt?
"Det som behövs är en tätare koppling mellan forskning och praktikerna inom stadsbyggnad. Idag finns en växande klyfta mellan teoretiska forskningskunskaper om hur vi borde planera och bygga kontra erfarenhetsbaserad och praktisk kunskap hos de som i sin dagliga profession planerar och bygger. Forskarna behöver bli mer användarvänliga och lättförståeliga, kanske anpassa sina frågeställningar efter de behov som finns. Boken kommer innehålla konkreta exempel och lösningar som faktiskt fungerar och som praktiker kan spegla sig i", förklarar Joakim.

Är det en extra svår bransch att påverka?
"Arkitekter jobbar normalt inte så här. Det kan vara svårt att förändra arbetssättet men det är precis det vi vill underlätta. Det ska finnas en hel del igenkänning i den här boken. Sen är det klart att vi kommer att möta lite motstånd. Det är meningen. Vi vill att boken ska vara en tankeväckare – ett sätt att få igång diskussionen. Vi behöver prata mer om det!"

När kommer boken? Och hur kommer den användas?
"Under våren 2018 är vår ambition. Boken riktar sig i första hand till verksamma professionella eftersom vi vet att behovet hos arkitekter, planerare och personer som arbetar i projekt som rör hållbar stadsutveckling är stor. Fler vill hitta bättre sätt att använda sig av forskningskunskaper i sin yrkespraktik. Materialet kommer vi även använda i vår egen undervisning."

Om Joakim och Magnus


Joakim Forsemalm är docent i etnologi och arbetar på Radar arkitektur och planering i Göteborg.

Magnus Johansson är doktor i pedagogik och lektor i miljövetenskap, och är verksam vid Institutionen för urbana studier vid Malmö högskola (MAH). Magnus har tidigare arbetat som forskningskoordinator på Institutet för hållbar stadsutveckling – en samverkansplattform mellan MAH och Malmö stad.

 

Under de senaste sju åren har Joakim och Magnus arbetat tillsammans i flera praktiknära forskningsprojekt kring villkoren för mötet mellan olika former av kunskap. Till exempel Multilevel Governance, finansierat av Mistra Urban Futures, och Urbana stationssamhällen, samfinansierat av regionerna Skåne, Halland och Västra Götaland.

Projektet Evidensbaserad stadsutveckling – mot bättre vetande har fått 256 000 kronor från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse.

 

Leif Blomkvist Forskningsstiftelse

 

Leif Blomkvist Forskningsstiftelse inom Liljewall arkitekter för hållbar samhällsutveckling (LBF) vill stimulera och belöna utbildning och forskning inom arkitektur, konstnärlig gestaltning och hållbar stadsbyggnad.


Du som studerar, arbetar eller forskar inom arkitektur, konstnärlig gestaltning och hållbar stadsbyggnad kan ansöka om medel. Anslagssökning sker löpande och beslut om aktuella forskningsprojekt tillkännages två gånger om året. Läs mer på stiftelsens hemsida: lbfstiftelse.se

Leif Blomkvist
Ordförande

Tel: 0705-462676

E-post: leif@lbfstiftelse.se

Principen för Evidensbaserad stadsutveckling omfattar professionell, organisatorisk, vetenskaplig och intresseevidens. Genom den här modellen får dialoger en högre status, den är nämligen en lika viktig del som någon annan i modellen, säger Magnus Johansson.  

Liljewall möter: etnologen Joakim Forsemalm och pedagogen Magnus Johansson
Evidensbaserad stadsutveckling
– mot bättre vetande

Bostadsbrist, urbanisering och förtätning gör att behovet av välplanerade och genomtänkta stadsmiljöer är stort. Det finns inte bara ett sätt att lösa den komplexa uppgiften. Joakim Forsemalm och Magnus Johansson vill bidra till ett mer evidensbaserat arbetssätt.

"Det handlar om att vi ska sluta känna oss fram för vad vi tror är hållbar stadsutveckling och istället jobba med evidens. Vi vill att boken ska vara en tankeväckare – ett sätt att få igång diskussionen. Vi behöver prata mer om det!"
 
Joakim Forsemalm, etnolog, Radar arkitektur och planering

KOLLA OCKSÅ IN