Mexikansk arkitektur och byggnadstradition

I Mexico bor ungefär en tredjedel av befolkningen under mer traditionella boendeformer, de är bådeutsatta för stigmatisering och fördomar att vara för fattiga och ha dålig funktion samtidigt som att det också hämtas mycket kunskap och inspiration även i modern arkitektur från traditionerna. Vi fick lära oss mer om de olika områdenas typhus, som “the solar mayan house” där byggnadsmaterialen präglas av vad som finns på platsen med lera och halm och olika funktioner sprids ut över en tomt snarare än att samlas under ett tak.

Att använda sig av biobaserade byggnadsmaterial löpte som en röd tråd genom Fernandas föreläsning; ”big hat and big boot when buildning with earth” är ett citat som dröjer sig kvar. Ett annat exempel var ”casa troje”, en hustyp i trä som är helt demonter- och flyttbar för att vart 15e år byggas upp på en ny plats i en nomadisk cykel. Återkommande var också utsmyckningar och mönster med kosmiska och mytologiska konnotationer.

Vi passade också på att ställa lite frågor till henne om tiden på Liljewall och lyssna till hennes reflektioner kring svensk och mexikansk arkitekturtradition.

Fernanda, vad tänker du att svensk arkitekturbransch och svenska arkitekter har att lära av mexikansk arkitektur? / Is there anything that you think Swedish architecture has to learn from Mexican architecture?

​F.GThe most important things that Mexican traditional architecture can teach us is the use of local building methods and biomaterials. Mexican architecture, in particular, offers valuable lessons in how building processes can be deeply connected to place and community. Often, the very people who will inhabit the architecture are involved in designing and constructing it, creating spaces that are not only functional but also culturally and environmentally rooted. I believe Swedish architecture could benefit from reconnecting with such participatory processes and a more intimate relationship with local materials.

Vad anser du är de största likheterna med att arbeta som arkitekt här, respektive i Mexiko? Och de största olikheterna? Jag minns att du pratade om att man inte ritar badrum utan fönster i Mexico, något som inte är standard här i Sverige. / In your opinion, what does Swedish and Mexican architecture practice have the most in common? And the biggest differences? I remember you telling me that it’s rare to not put a window in a bathroom in Mexico, and it’s almost the opposite here in Sweden.

​F.GOne of the main things they have in common is a shared concern for how we can continue growing our cities in a more sustainable way. Both practices explore how to create cities that are inclusive not just for humans, but for all forms of life. I believe the answer is not exactly the same for each country, but I am sure Mexican architecture can learn a lot from Swedish architecture particularly in how it integrates sustainability at every scale, from urban planning to material choices, and how it consistently prioritizes the quality of public spaces to enhance everyday life

Slutligen, vad kommer du ta med dig eller minnas mest från din tid hos oss på Liljewall? What is your biggest takeaway from your time here with us at Liljewall?

​F.GMy biggest takeaway is the understanding that great architecture is not only about designing beautiful spaces, but about building with care for the people who will inhabit them and for every detail that shapes their experience. I’ve seen how individuals with caring and commitment can come together around this shared purpose, and I take this with me as a guiding principle for both my professional development and my personal growth.

¡Muchas gracias Fernanda!