Liljewall möter

Cecilia Windh & Ellen Simonsson

När parametrisk design blev en del av arkitektens designprocess

Som arkitekt och fastighetsutvecklare ställs man inför en uppsjö olika mål och problem som ska lösas på bästa sätt. Att nå fram till ett balanserat förslag som uppfyller alla önskemål och krav är komplext och tidsödande. Med digitala verktyg kan man effektivisera processen och få fram en databaserad analys för att kunna identifiera och undvika fallgropar i tidigt skede. Det menar Cecilia Windh, samhällsplanerare och Ellen Simonsson, arkitekt som arbetar på Liljewall och ingår i den D+ grupp som driver utvecklingen med att digitalisera arkitektens processer. Nu presenterar gruppen sina första analysverktyg i sin digitala verktygslåda.

Cecilia Windh

Cecilia är samhällsplanerare med examen från Lunds universitet och har jobbat i snart tio år inom kommunal, statlig och privat planeringsverksamhet. Hon har erfarenhet inom sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser, delaktighet och dialog, fördjupade översiktsplaner, hållbarhetsanalyser, planprogram och stadsutvecklingsprogram.

Yrke

Digital strateg
Samhällsplanerare

Kontakt


cewi@liljewall.se
0730-10 71 80

Ellen Simonsson

Ellen är arkitekt med dubbelexamen inom arkitektur och civilingenjör inom konstruktion från Chalmers tekniska högskola. På Liljewall arbetar hon främst med stadsbyggnad och kulturmiljöer och har en spetskompetens inom digitala verktyg och parametrisk design inom arkitektur.

Yrke

Arkitekt (föräldraledig)

Kontakt


elsi@liljewall.se
Föräldraledig

Vi börjar från början. Parametrisk design är lite av ett buzzword, vad menas med det egentligen?

E.SNär vi utformar en byggnad finns det ofta ett antal krav och regler som styr utformningen. Det kan vara allt från tillgänglighetsanpassning till en specifik takhöjd. Genom att bygga ett regelverk av dessa parametrar skapar vi en modell som vi kan styra och förändra på ett enkelt sätt samtidigt som vi säkerställer att övriga krav efterföljs. Inte helt enkelt att förklara men jag hoppas att det skapar en förståelse för vad det innebär.

Ni båda ingår i den grupp på Liljewall som arbetar med digitaliseringen på Liljewall. Varför är det intressant att digitalisera processer som idag görs på traditionellt sätt genom att exempelvis skissa för hand och bygga modeller?

C.WArkitektens verktyg har alltid utvecklats och blivit mer effektiva och informativa, från handskisser till CAD och nu smarta 3D-modeller. Helst går alla verktyg hand i hand och kompletterar varandra. Att digitalisera processer ger oss främst fördelen med mer information tidigt i projektet. På så vis kan vi testa och labba med olika skisser för att nå de mål och ambitioner vår arkitektur ska uppnå.

​Vad ger det för värden för kunden att Liljewall utvecklar digitala verktyg?

C.W​Kunden blir mer delaktig och kan på sittande möte testa olika skisser och från snabba analyser få kunskap om sitt projekt. När vi jobbar nära kunden blir det ett interaktivt samarbete där de visuella modellerna är pedagogiska och smarta verktyg.

E.SPrecis, genom att arbeta med digitala och smarta modeller där vi kan få ut information som bygger på data och evidens, gör att vi tryggt kan ta beslut kring olika förslag tidigt i designskedet.

​Finns det någon utmaning med en digitaliserad arbetsmetod?

C.w​Det är alltid en utmaning att introducera något nytt, och mognadsgraden är olika i branschen. Det vi på Liljewall kan tycka är standard är futuristiskt för någon annan. Samtidigt kommer det så många olika programvaror och digitala verktyg och det är inte lätt för en fastighetsutvecklare att hitta rätt i djungeln.

E.S Det är väldigt viktigt att förstå de digitala verktygens styrkor men också deras svagheter för att kunna analysera och ta rätt beslut utifrån resultaten. Det är lätt att man förtrollas av fina diagram och modeller, men de betyder ingenting om vi tolkar resultaten fel.

​Hur skiljer sig Liljewall från andra arkitektkontor när det kommer till digitalisering?

C.W​Liljewalls VD och ledning har bakat in digitalisering i de övergripande företagsmålen och ger resurser till den interna utvecklingen för att få både spets och bredd. Vi vill att många medarbetare ska bli vana vid fler och fler avancerade digitala verktyg samtidigt som vår utvecklingsgrupp D+ kan bli ännu vassare.

​I den Digitala Toolboxen finns nu era tre första verktyg som ni byggt själva för andra projekt. Det är verktyg som ni nu kommer att kunna använda i andra projekt, berätta lite om dem. Vad gör de?

E.S​De tre verktyg som vi visar i dag på vår hemsida är verktyg som vi använt främst i tidiga skeden ämnade för ett stadsmässigt perspektiv. När vi arbetar i dessa skeden vill både vi och kunden se olika koncept och alternativ på hur en plats kan komma att bli med ny bebyggelse och hur den ska kunna finansieras. Det är till en stor hjälp, både för oss och våra beställare, att kunna se hur olika val i designutformningen påverkar till exempel den totala byggda ytan, utblickar och dagsljus. Vi har krav på oss att uppfylla vissa nivåer för dagsljus, samtidigt som utblickar från nya lägenheter är både värdeskapande och ger fina kvaliteter till dem som ska flytta in. Därför känns det jättekul att vi skapat dessa verktyg, då vi tror att vi kommer kunna ta fler evidensbaserade beslut som resulterar i en byggd miljö med fina kvaliteter där alla behov är uppfyllda. Det som är så bra med verktygen som vi utvecklar är att de kopplas in på ett dynamiskt sätt till vår designprocess.

Hur ser planen ut framöver, kommer ni utveckla flera verktyg?

C.WVi har fler verktyg på lager som kommer lanseras under året, men utmaningen är att hitta de viktigaste och mest strategiska funktionerna för att de digitala verktygen ska stötta våra andra mål inom miljö, hållbarhet, affärsmässighet och hållbar ekonomi.

E.SJa, och det som vi har lanserat nu på vår hemsida är främst för tidigare skeden och större skala. Vi arbetar också med verktyg som ska hjälpa oss i vårt arbete i andra skeden och andra frågeställningar som rör landskap, byggnad och inre miljöer.

Hur ser ni att vi kommer att arbeta om 10, 15, 20 år? Vad är framtidsplanen för Liljewall och för branschen?

C.WVi ser redan att studenter på exempelvis Chalmers skolas i moderna digitala verktyg och vi tror nog att de kommer till oss med höga förväntningar på en modern arbetsmiljö. Det kommer bli mer och mer hygienfaktor att kunna analysera skisser digitalt, men på Liljewall har vi utarbetat en process där vi först kreativt skissar för hand en mängd olika förslag, väljer ett antal och bygger dem digitalt för analys. På så sätt behåller vi känslan och kreativiteten i arkitekternas skissprocess.

E.SJag tycker det är en väldigt svår fråga, men så som vi arbetar i branschen idag kommer vi inte göra länge till. Den digitala revolutionen har (äntligen) kommit till byggbranschen, och vi behöver ändra vårt sätt att arbeta, inte minst för att nå våra miljökrav och för att skapa bra boendemiljöer till rimliga priser. Jag tror att nya digitala verktyg, generativ design och AI kommer göra att konsulter i byggbranschen får en chans att komma lite närmre varandra och lite tidigare i processen. Vi kommer få större förståelse för det komplexa pusslet vi försöker att lägga och på så sätt kommer den fysiska miljön ha större möjligheter att bli så som vi tänkt oss. Jag tror också att det kommer komma in andra aktörer i byggbranschen som kommer ändra spelreglerna, både i stort och i smått, och det ska bli väldigt spännande att få vara med i denna förändring.