VI KAN / UTBILDNING / FÖRSKOLAN - EN TIDSRESA

 

Vår syn på barnomsorg och lärande har sett olika ut under olika decennier - och därmed även förskolan och skolans utformning.

 

Idag vägleder bland annat läroplanens "Big 5", som innefattar; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, begreppslig förmåga och förmågan att hantera infomation, hur vi ritar våra skolor -  men så har det inte alltid sett ut.

Förskolan en tidsresa

1800-tal

De första småbarnskolorna kommer till Sverige. Så även barnkrubban. De ska ge stöd och tillsyn till fattiga och förvärvsarbetande mödrar. Inriktningen var alltså inte i första hand pedagogisk utan handlade om tillsyn. Förhållandena vid barnkrubborna var ofta mycket torftiga.

1930-tal

Alva Myrdal driver igenom den moderna barnomsorgen. Boken "Kris i befolkningsfrågan" väcker debatt om samhällsinsatser för att främja barnens fysiska och psykiska utveckling i de tidiga åren.

1970-tal

Barnstugeutredningen kom 1968 med direktiv om pedagogisk ledning inom barnomsorgen. På 70-talet ökade barnomsorgsbehovet då fler kvinnor började förvärvsarbeta. Förskolelagen införs 1975 och innebar en planmässig utbyggnad av förskoleverksamheten.

1980-tal

Nu förvärvsarbetar 45% av Sveriges kvinnor och en kraftig utbyggnad av förskolan sker. Det är nu "standardförskolan" blir till.

1990-tal

Nya krav på pedagogisk utveckling kommer och första läroplanen för förskolan släpps (98). Reggio Emilia förskolor börjar utformas som kontrast till den strama standardförskolan.

2000-tal

Nu är vi framme vid 2016 och vi arbetar för att skolan ska vara en given plats i staden. En byggnad med identitet och som man känner stolthet över. Skolan ska vara välkomnande och med en orientering med en tydlig karaktär både invändigt som utvändigt.

 

Skolmiljön ska erbjuda mötesplatser för stora och små som främjar relationer. Rummen ska tillåta en flexibel användning som kan förändras över tid. Materialen och färg ska stimulera sinnen och skapa förståelse för omvärlden. Ljus, ljud och doft är också viktigt att inkludera för att väcka nyfikenhet och fantasti. Utrymmen för kreativitet stärker inlärning likasom en välplanerad utemiljö ska skapa rörelse och aktivitet.

 

Vi tror på att inkludera mer humor och fantasi i dagens skolmiljöer.

 

"Vi vill skapa dagens och morgondagens hållbara läromiljöer där elever och lärare trivs."

UTVALDA PROJEKT