LILJEWALL MÖTER

Alexander Ståhle

Undersöker vägen till attraktiva offentliga platser genom internationell ”best practice”

Alexander är en välrenommerad stadsforskare och stadsplanerare. När man inte hittar honom på Spacescape eller på KTH där han är doktor inom stadsbyggnad – så hittar man honom på talarscenen på välbesökta forum. Nyfikenheten kring hans forskning och idéer om allt ifrån framtidens städer, eller hur man lyckas med konsten att täta och bygga gröna städer är stor. Ett av hans senaste forskningsprojekt är Public Space Making – Searching for Best Practice from planning to Management. Under 2018 tilldelades Alexander medel från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse inom Liljewall. Här beskriver han resan från idé till färdig rapport. 

Hej Alexander! Kul att vi kunnat bidra till denna studie om Public Space Making där du besökt och utvärderat många spännande platser runt om i världen. Hur föddes idén och ingången till studien? 

Jag har haft en stor nyfikenhet för hur offentliga rum växer fram och ville ta del av hela den resan. Om man hittar ett jättebra offentligt rum, hur såg egentligen vägen dit ut? Hur har det kommit till och hur förvaltas platsen efteråt? 

När jag var i San Francisco så ställde jag frågan om vilket som var den bästa offentliga platsens? ”Patricia’s Green”, svarar många. Tidigare fanns här en motorväg som man rev och då frigjordes mark och istället för att bygga bostäder så valde man att skapa en park. Det här blev sedan en plats som lyft hela Hayes Valley som nu är ett av de mest populära områdena i hela San Francisco.

Så sådana typer av historier om hur ett offentligt rum blivit till och sedan lyft ett helt område fascinerar mig. Därför ville jag genomföra den här studien. 

Du har alltså besökt många olika städer och platser på olika kontinenter och ställt just frågan om vilken som är den bästa offentliga platsen. Finns det någon röd tråd i de svar du fått?


Man pratar gärna om framgångssagor. Lite som The High Line eller Bryant Park till exempel. Alltså en park som har gjort en resa från att varit en ganska obetydlig plats för att sedan att sätta staden på kartan. Som blivit en välbesökt och bra mötesplats helt enkelt. 


När jag blev guidad runt de här platserna i Tokyo så visade man inte den Kejserliga trädgården som funnits där i tusen år utan man tog mig till Ikebukoru Park, deras motsvarighet till Bryant Park, som varit nedgången men sedan gjort en snabb utvecklingsresa.  

 

"Jag tycker ju Japan är helt ofattbart fascinerande på så många sätt. Det är jättegammalt – och supermodernt i en väldigt spännande kombination."


Vilken plats gjorde starkast intryck på dig?
Jag tycker ju Japan är helt ofattbart fascinerande på så många sätt. Det är jättegammalt – och supermodernt i en väldigt spännande kombination. Men den stad som verkar kommit längst i det här tänket är ändå New York. 

Men uppenbarelsen av att det finns modeller att lära av blir starkast i en fjärran plats som Tokyo för att man känner att det är så pass generellt och applicerbart. Att diskussionerna vi hade i Avesta, och hur man kan lyfta deras centrum, är exakt samma. Däremot har vi en annan typ av lagstiftning och ett annat sätt att prata med varandra. Men stadslivet är ju generellt ganska likt runt om i olika städer. 

Du har i din rapport nämnt en del goda svenska exempel. Hur duktiga är vi i Sverige på att skapa offentliga platser som skapar värde?
Vi har en långt tradition av stark offentlig planering. Vi tror att det offentliga ska ta hand om det offentliga rummet. Men vi är otränade i privat och offentlig samverkan. Vi har börjat prata om det men jag kan inte se att det finns någonstans där man, på riktigt, utvecklat bra och intressanta modeller. I framgångsrika Hornsbergsstrand i Stockholm, där man hade en blandad markägostruktur, tycker jag exempelvis man lyckats få ihop pusslet på ett bra sätt. 

Diskussionen är igång absolut, men framförallt på förvaltningssidan, när man tar hand och sköter en park eller en gata finns potential. Varför inte öppna upp för att låta det privata komma in och utveckla en plats. Var finns Kungsportsplatsens platsförening, Götaplatsens, Korsvägens? Visst, man pratar säkert fastighetsägare emellan men man har inte formaliserat den dialogen så att man tillsammans kan gå ihop och finansiera saker och processer. 

På planeringsstadiet tycker jag vi är duktiga på att hantera dessa frågor internationellt sett men gällande förvaltning så kan vi bli bättre. Hade vi haft en långsiktig organisation runt exempelvis Korsvägen så hade man ju kunnat se att även den organisationen tar hand om, aktiverar, programmerar platsen så den blir intressant genom exempelvis; events, torghandlare, kulturevenemang, lekplatser… 

Du började med den här studien för ett år sedan och nu är rapporten publicerad sedan ett par veckor till baka. För att summera då, vilka är dina lärdomar?


Det är nog att våga bjuda in det privata under starkt offentlig styrning. Då kan vi få fin utveckling av offentliga rum. Det är ju egentligen grunden för all stadsplanering. Staden består av massa privata intressen och det offentligas roll är ju att se till att dessa samverkar för allmänhetens bästa. Jag skulle vilja uppmuntra till att börja prova anda samverkansmodeller och att lyfta blicken och lära av andra städers goda exempel.

Alexander Ståhle

Alexander Ståhle är doktor i stadsbyggnad på KTH och VD för Spacescape. På KTH har Alexander Ståhle forskat på hur städer och stadsplaner skapar attraktivitet, hållbarhet och rättvisa. Hans doktorsavhandling handlade om hur man kan bygga täta och gröna städer samtidigt. På Spacescape har han bland annat arbetat med projekt som Nya Slussen, Nya Kiruna, Airport City Stockholm, analyser av bostadsmarknaden och bostadsbyggande i Sveriges storstäder.

public-spaces-omslag.jpg

Ladda ned rapporten

Är du intresserad av att läsa Alexander Ståhles forskningsrapport så finns den att ladda ned här:

Ladda ned  "Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management" 

Leif Blomkvists Forskningsstiftelse

Alexander Ståhle tilldelades under 2018 medel från LBF-stiftelse för sin studie kring Public Space Making. Projektet har genomförts i samarbete med experter på offentliga rum och urban finansiering med UN Habitat Urban Economy and Finance Branch.

Vill du, precis som Alexander, utveckla en idé eller ett projekt inom hållbar samhällsutveckling sök medel genom Leif Blomkvists Forskningsstiftelse, sista ansökningsdag 30 april 2020. Läs mer på stiftelsens hemsida: lbfstiftelse.se

Tack Alexander för pratstunden, insikter och goda råd till oss i samhällsbyggarbranschen.