Fyra decennier av arkitektur 

#1

Foto: Per Nadén

Under de 40 år som har gått sedan Liljewall påbörjade sin långa resa har samhället och arkitekturen genomgått stora förändringar. Det har varit konjunktursvängningar, politiska förändringar och en genomgripande teknisk utveckling som i grunden har påverkat hur vi människor arbetar och hur vi lever våra liv. Arkitekturen är ständigt med och formar samhället, inte bara i den tid som vi själva lever, utan den är grunden även för kommande generationers fysiska vardag. Hur vi utformar den byggda miljön är avgörande när städer utvecklas för att vara hållbara och attraktiva under en lång följd av år. 

Det som kännetecknar arkitekturen är att den tar sig fysiska uttryck. Byggnader blir till väggar i stadsrummen, de är platser där vi bor, går i skolan eller arbetar. Arkitektur upplever vi med våra sinnen, den påverkar vår vardag mer än något annat av det som omger oss. ”Vi formar våra byggnader och därefter formar de oss”, som Churchill så väl uttryckte det. 

 

Vi omger oss ständigt av sådant som andra människor har skapat och vi är bra på att känna igen nyansskillnader. Vi känner igen bilmodeller och mode, hushållsapparater och porslin. Och de senaste hundra årens arkitektur kan de flesta av oss datera på några år när. Arkitektur intresserar oss, vare sig vi tycker om det vi ser eller inte.

På samma sätt som under tidigare decennier har arkitekturen under de senaste 40 åren genomgått snabba skiften. För att vara så något så långlivat som byggnader är deras utformning i ständig förändring. Så var det vid tiden för förra sekelskiftet och så är det hundra år senare.

Var tid har sin arkitektur. 

Under 1980-talet ville man bryta med den allt torftigare arkitektur som började känneteckna miljonprogrammet. Man ville bort från den glesa och uppbrutna staden som helt behärskades av planering för bilen och återuppliva ett utdöende stadsliv. Allt fler ville bo i stadskärnan och leva ett urbant liv. Med samma byggteknik och ekonomiska förutsättningar som tidigare försökte man återknyta till igenkännbara former från en klassisk arkitektur för att skapa alternativ till den alltmer identitetslösa modernismen. Formmässiga experiment gjordes för att finna nya vägar i en osäker postmodern tid. 

 

1990-talets arkitektur präglades av försiktighet och osäkerhet. Man frågade sig om det verkligen behövdes fler byggnader. Om svaret blev ja, hur skulle de i sådana fall se ut? Man sökte åter efter stadsliknande former med kvarter, platser och gator. Ett större medvetande om ekologiskt byggande ledde den gången till en mer tillbakablickande arkitektur med försök att återuppliva hantverk och äldre byggteknik. Parallellt växte intresset för den tidiga modernismen och ”nyfunkis” blev ett begrepp som kom att dominera det tidiga 2000-talets arkitektur. Tyvärr fanns många tekniska brister när man ville förenkla byggnaderna och använda den byggteknik man var van vid, vilket under en period ledde till dåligt rykte för det som byggdes nytt.

 

En större vilja att uttrycka sig genom arkitekturen har under senare år lett fram till många exempel på god arkitektur, men också till många märkliga byggnader. En lång och stark högkonjunktur är ingen garanti för god arkitektur utan för att den ska uppstå krävs att kunniga och intresserade beställare samarbetar med arkitekter som med inlevelse är förankrade i sin uppgift och i den kontext man verkar.

Medvetenheten finns i branschen om att det är nödvändigt att bygga mer hållbart. Många har skrivit under utfästelser för hur man vill minska sin klimatpåverkan. Vi vill i våra projekt fortsätta att forma en innovationskultur där hållbarhet och arkitektur samverkar till en helhet. Det gäller inte bara när vi bygger nytt, utan också hur vi tar tillvara allt det som redan är byggt.

Karl Palmberg

 

Karl Palmberg är partner och styrelseordförande i Liljewall arkitekter och har mer än 20 års erfarenhet inom arkitektyrket.
 
Under sina många år på Liljewall har han arbetat som uppdragsansvarig arkitekt för projekt i olika skeden och inom många områden, från första skiss till färdig bygghandling. Uppdragen är varierade, från stadsutvecklingsprojekt, bostäder, kraftvärmeverk, stora kontorshus till projektering in i minsta detalj – inte sällan i kulturhistoriska miljöer. 
Med sitt breda intresse för arkitektur, ekonomi, sociala frågor och företagande tillför Karl vida perspektiv inom arkitektur och branschen i sin helhet.

karl-test.jpg
Hoppas du, precis som vi, hänger med i denna utveckling?

Jubileumsåret 2020

Här kommer vi under året samla 40 små och stora berättelser om arkitektur.